Det svenska elsystemet har inte blivit mindre stabilt de senaste tio åren, trots nedstängda kärnkraftsreaktorer och en ökande andel vindkraft. Det slår en ny rapport från Energiforsk fast.
Debatten om energipolitiken har gått het de senaste åren. Bland annat har det emellanåt hävdats att elsystemet blivit ostabilt efter att flera kärnkraftsreaktorer stängts ner och allt större del av energimixen består av vindkraft.
Men dessa påståenden stämmer inte, enligt en ny rapport från Energiforsk. Där har man gått igenom stabiliteten i det svenska elsystemet under perioden 2015–2024, baserat på offentligt tillgängliga underlag. Slutsatsen är att en ökande andel vind- och solel inte påverkat stabiliteten.
– Det är kritiskt att Sveriges elsystem är robust, men på senare år har det börjat ifrågasättas. Den här rapporten bekräftar Energiforsks bild att i ett internationellt perspektiv fungerar vårt elsystem väldigt bra, nästan oavsett hur man mäter, säger Energiforsks vd Markus Wråke i ett pressmeddelande.
Fler men små avvikelser
Rapporten visar visserligen på att antalet avvikelser har blivit flera, men det har varit extremt sällsynt med avvikelser som skulle kunna innebära ett skärpt drifttillstånd av elsystemet, det vill säga ett tillstånd där det finns små marginaler för att klara driftstörningar.
– Avvikelser som har blivit vanligare är bland annat att elproduktionen varit större än beräknat, till exempel för att det har blåst mer än förväntat. Om inte sådan ökad produktion samtidigt kan förbrukas riskerar det att leda till för hög frekvens, vilket kan kräva åtgärder. Samtidigt ser vi indikationer på att olika företag blir allt bättre på att hantera detta med hjälp av ny teknik som batterilager, säger Mikael Odenberger, docent i energisystemanalys och senior analytiker på konsult- och forskningsföretaget Profu, i pressmeddelandet.
Det som lyfts i rapporten är den fysiska stabiliteten, som bland annat handlar om att frekvensen i elsystemet bör förbli stabilt för att kunna leverera el. De senaste årens ökade variationer i elpriset ligger utanför vad rapporten definierar som ett stabilt elsystem.
Effektbrist en utmaning
Vad rapporten däremot ser som ett potentiellt problem är att det finns en ökad risk för effektbrist, vilket gör att vi kan behöva förlita oss mer på import eller att kunna flytta elförbrukning bort från de mest ansträngda timmarna.
Inför den gångna vintern bedömde till exempel Svenska kraftnät att det fanns risk för effektbrist som låg något högre än myndighetens så kallade tillförlitlighetsnorm. Men utfallet blev klart bättre än väntat på grund av en mild vinter och att vindkraften bidrog väl under de flesta timmar som hade hög förbrukning.
– Risken för effektbrist har absolut ökat enligt Svenska kraftnäts sätt att räkna. Men det finns goda skäl att fundera på hur man kan ta hänsyn till flexibilitet. Vi kommer allt eftersom få mer data kring detta, vilket kan påverka hur risken för effektbrist bör bedömas, säger Mikael Odenberger i pressmeddelandet.
