I dag är det 80 år sedan USA fällde världens första atombomb över Hiroshima. I Japan uppmärksammas det bland annat med en minnesceremoni, som bland annat Svenska freds ordförande Kerstin Bergeå deltar i.
– Vi har ett ansvar att lyssna till överlevandes vittnesmål, föra deras berättelser vidare och stå upp för en framtid utan kärnvapen, säger hon.
Minnesceremonier, fredskonferens, besök på fredsmuseet i Hiroshima och möten med japanska fredsorganisationer och överlevande. Schemat är späckat för Kerstin Bergeå, som besöker Japan för att hedra minnet av atombombernas offer och för att stärka arbetet för en kärnvapenfri värld. När Syre når henne på telefon dagen innan minnesceremonin i Hiroshima har hon haft en fullspäckad dag med besök på Fredsmuseet i Hiroshima och hemma hos en 93-årig överlevare.
– Mitt starkaste intryck har varit besöket hemma hos Megumi Shinoda som är 93 år. Hennes budskap precis som många andra överlevare var att glöm inte mig, låt inte våra berättelser dö med oss. Hon var så besviken på världens ledare och hur man nu rustar upp. Samma kritik gav ju också organisationen Nihon Hidankyo, som vann Nobelpriset förra året, när de träffade Ulf Kristersson.
Det som grep tag med Megumi Shinodas berättelse var bland annat att hon länge inte pratade om sina upplevelser, berättar Kerstin Bergeå.
– Hon tänkte att hennes berättelse ”bara” handlade om att förlora syskon och därför inte var så viktig. Hon hade ju kvar sina föräldrar. Andra hade fått ärr, skador eller förlorat sina föräldrar. Så hon började berätta ganska sent. Det var först efter att en god vän till henne, som förlorat sitt ben i sprängningen, gick bort. ”Nu får du föra min berättelse vidare”, hade hon sagt till henne, ”men för också vidare din egen historia”. Du var med om det här, du sprang omkring och letade efter dina syskon bland en massa döda kroppar, och hade du gått till skolan i tid då hade du också dött.
Försov sig och överlevde
Bomben slog ner just en dag när många var utomhus för att utföra ett dagsverke med att rusta upp staden.
– Men Megumi Shinoda försov sig, och dessutom tyckte hennes föräldrar att vägen var full av myggor, så hon stannade hemma den dagen och lekte med sin lillebror. Därför överlevde hon. Men alla hennes klasskamrater dog, och hon har brottats med skuldkänslor som överlevare ofta får: vem är jag att överleva?
När man inser vad en atombomb faktiskt innebär så blir det uppenbart att den enda vägen framåt är nedrustning och att förbjuda dem, menar Kerstin Bergeå. Hon ser att den svenska fredsrörelsen precis som den japanska faktiskt för liknande kamper.
– Imorgon kommer Japans premiärminister säkerligen tala för kärnvapenfri värld. Och det är klart att man sörjer och tar överlevarnas liv, öden och kamp på allvar en sån här dag. Men min kollega i Japan som har guidat runt mig säger att mycket av det är retorik.
Japan skyddas av USA:s kärnvapenparaply och har inte anslutit sig till FN:s konvention om ett förbud mot kärnvapen, TPNW.
– Vi har gemensamt att vi båda försöker få med våra respektive länder att göra som så många andra länder i världen och underteckna FN:s kärnvapenförbud och arbeta för en nedrustning. Det är bara så vi skapar en tryggare och säkrare värld.
FN:s konvention om förbud mot kärnvapen, TPNW
FN:s konvention om kärnvapenförbud (Treaty on the Prohibition of Nuclear Weapons, TPNW) antogs av 122 av FN:s medlemsstater, däribland Sverige, den 7 juli 2017. Syftet är att helt förbjuda kärnvapen och de deltagande länderna får varken utveckla, testa, producera, skaffa, inneha, lagra, använda eller hota med att använda kärnvapen.
År 2021 hade mer än 50 länder undertecknat konventionen, vilket innebär att den kunde träda i kraft. Sverige har inte ratificerat konventionen.
Konventionen bygger vidare på FN:s icke-spridningsavtal, NPT, som kom till 1970 och som ställer krav på såväl kärnvapenstater som stater utan kärnvapen, bland annat om att inte överlåta kärnvapen till andra länder, att inte införskaffa kärnvapen. Avtalet slår också fast att kärnvapenstaterna i ”god anda” ska förhandla om att nedrusta sina kärnvapenarsenaler. Sverige har ratificerat NPT.
Svenska FN-förbundet, Lär om kärnvapenArgumentet om att kärnvapeninnehav skulle skapa en trygghet och avskräcka från attacker ger hon inte mycket för.
– Det håller inte. Indien och Pakistan hade en öppen konflikt nyligen och de har båda kärnvapen. Detsamma gäller för Iran och Israel och när Ukraina attackerade Kursk i Ryssland. Det stämmer ju inte att kärnvapen avskräcker från en attack. Dessutom utsätter man hela mänskligheten för risk för massmord.
– Därför ska vi inte gå med på den här kärnvapensretoriken som används mer och mer. Den kan förinta oss, precis så som skedde här, där bomberna tog livet av hundratusentals människor. Det är bara en enorm tur att det inte brutit ut något mer kärnvapenkrig. Det finns alltid risk för misstag också i och med den mänskliga faktorn.
Den fyra ton tunga uranbomben som föll över Hiroshima för 80 år sedan beräknas ha dödat cirka 140 000 människor direkt, eller genom strålskador de närmaste åren efter. Tre dagar efter fälldes ytterligare en atombomb över staden Nagasaki, en plutoniumbomb som beräknas ha dödat cirka 40 000 personer direkt, men uppemot 70 000 människor under en period på några månader. Denna typ av bomb gjorde att förloppet med dödsfall på grund av strålningsskador blev mer utdraget än i Hiroshima. Även många år efter de båda bomberna har människor fortsatt att dö på grund av olika cancer-sjukdomar och andra sjukdomar som kan kopplas till strålningen.
Viktigt att inte glömma
Från överlevarna i Japan hörs ett starkt budskap om total avrustning, och deras berättelser är något vi inte får glömma av, menar Kerstin Bergeå.
– Det är så sorgligt att många av de äldre dör ut. Vi behöver dem mer än någonsin nu, för att lyssna och ta lärdom. Det handlar om fruktansvärda massförstörelsevapen som förstörde hela samhällen på bara några sekunder. Det fick fruktansvärda konsekvenser.
När färre pratar om dessa berättelser finns det en risk att de sakta faller i glömska, menar Kerstin Bergeå.
– Det kan leda till att färre ifrågasätter den retorik som nu börjar höras om att dessa massförstörelsevapen på något sätt skulle vara acceptabla och till och med att små länder som Sverige borde ha den här typen av vapen.
– Det blir en ond upprustningsspiral som dessutom kostar enorma skattepengar världen över. Tänk om världens befolkningar istället bestämt sig för att vi inte ställer upp på att det är så här våra pengar används när vi desperat behöver pengar till annat. Som till exempel klimatomställning, fredlig konflikthantering och att förebygga säkerhetsrisker som hunger och pandemier.
Hon tror på att fredsrörelsen mår bra av att samarbeta över kontinenterna. För Sveriges del ser hon att det viktigaste vi som land kan göra är att skriva under FN:s konvention om kärnvapenförbud. Även icke-spridningsavtalet (Non-Proliferation Treaty, NPT) som Sverige undertecknat är viktigt, men det räcker inte, menar Kerstin Bergeå.
– Det är ett jätteviktigt avtal, men det kan tolkas på olika sätt. Det står till exempel att länderna också förbinder sig till att rusta ner. Men det gör de inte!
Det skulle också behövas ytterligare garantier, en lagstiftning, som ser till att kärnvapen inte hamnar på svensk mark, vare sig under freds- eller krigstid.
– Statsministern säger att det inte är aktuellt i fredstid, men häpnadsväckande var att han gläntat på dörren om att det eventuellt skulle kunna vara möjligt i krigstid. Men om Sverige tillåter kärnvapen på svenskt territorium blir vi automatiskt en måltavla eftersom andra länder då kan se oss som ett hot. Det vore fullständigt oansvarigt, säger Kerstin Bergeå.
