Färre unga ser jämställdhet som en av de viktigaste samhällsfrågorna än tidigare, enligt en ny rapport från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF). Trots minskad prioritet tycker de flesta unga fortfarande att jämställdhet är viktigt.
Andelen unga som anger att jämställdhet är en av de viktigaste samhällsfrågorna har minskat från 21 procent år 2018 till 13 procent år 2024. Frågan är fortfarande viktigare för tjejer (21 procent) än för killar (6 procent). Detta enligt rapporten Så tycker unga 2025 – Demokrati och viktiga samhällsfrågor.
– Det är oroväckande att jämställdhet har tappat i betydelse bland unga. Om jämställdhet inte prioriteras riskerar utvecklingen mot lika rättigheter för alla att bromsas framöver, säger Magnus Jägerskog, generaldirektör på MUCF, i ett pressmeddelande.
Knappt 16 procent av unga (16–29 år) tycker att jämställdheten i Sverige har gått för långt (jämfört med 14 procent i den senaste undersökningen från 2019), medan drygt 66 procent inte tycker det.
Bland de ”äldre 30–74” i undersökningen svarade drygt 14 procent att jämställdheten i Sverige har gått för långt – nästan 70 procent av de äldre tyckte inte det.
Skillnaden mellan killar och tjejer är stor, skriver MUCF; 23 procent av killar anser att jämställdheten gått för långt medan knappt 8 procent av tjejer håller med om det – 79 procent av tjejerna och 53,5 procent av killarna höll inte med om att jämställdheten i Sverige har gått för långt.
För att ge en bild av ungas genomsnittliga attityd till jämställdhet och könsnormer, skriver MUCF, används ett index utifrån påståenden som unga tar ställning till i undersökningen. Resultaten visar att unga i genomsnitt har angett svaret 3,9 på en skala mellan 1 och 5 vilket innebär att unga överlag har en positiv inställning till jämställdhet. Tjejer är i genomsnitt mer positivt inställda än killar och den äldre jämförelsegruppen är i genomsnitt mer positiv än unga.
Killars syn på könsroller mer traditionell
Drygt var femte ung tycker att det är viktigt att tjejer är kvinnliga och killar är manliga, en andel som ökat sedan 2018. Särskilt bland killar har utvecklingen gått mot en mer traditionell syn på könsroller (32 procent av killar tycker så jämfört med 11 procent av tjejer).
– Synen på normer kring kön kan påverka ungas val av utbildning, arbete eller föräldraskap. Normer som riskerar att bli begränsande kan påverka ungas möjligheter att etablera sig i vuxenlivet. Alla unga ska ha goda möjligheter till konstruktiva livsval. Det är därför viktigt att följa hur detta utvecklas över tid, säger Magnus Jägerskog.
Undersökningen genomförs ungefär vart sjätte år och gjordes senast 2019.
Fakta om rapporten
- Enkäten skickades ut till sammanlagt 15 000 slumpmässigt utvalda personer i åldern 16–74 år under våren 2024. Av dessa var 12 000 unga i åldern 16–29 år och 3 000 i en äldre jämförelsegrupp i åldern 30–74 år.
- Svarsfrekvens: Sammanlagt svarade 5 575 personer på enkäten, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 37,2 procent. 4 508 personer bland unga 15–29 år svarade på enkäten, vilket ger en svarsfrekvens på 37,6 procent. I den äldre jämförelsegruppen besvarade 1 067 personer enkäten, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 35,6 procent.
- Det är sjunde gången som undersökningen genomförs. Studien genomfördes första gången 1993 av Barn- och ungdomsdelegationen. Sedan dess har MUCF (tidigare Ungdomsstyrelsen) genomfört återkommande enkätundersökningar åren 1997, 2003, 2007, 2013, 2018 och 2024.
