EU:s miljöråd ställde sig idag bakom ett nytt klimatmål till 2040 och ett bidrag för att uppnå de globala målen i Parisavtalet fram till 2035. Lars Aagaard, rådets ordförande, beskriver dagens förhandling som en framgång, samtidigt som flera miljö- och klimatorganisationer är kritiska.
– EU bör föregå med gott exempel, inte med kryphål, säger Michael Sicaud-Clyet, klimatpolitisk ansvarig vid WWF-EU i en kommentar.
Trots svåra motsättningar och en maratonförhandling inom EU:s miljöråd, där medlemsländerna är representerade genom miljöministrarna, lyckades rådet i dag ställa sig bakom ett klimatmål till 2040. Medlemsländerna tog också ett beslut om att godkänna EU:s NDC, det vill säga EU:s nationellt fastställda bidrag för perioden fram till 2035 som ska lämnas in till FN:s klimatkonvention inför COP30 i Bélem, Brasilien.
– Vi är redo att sätta oss på planet till Bélem, säger Lars Aagard, miljöminister i Danmark, som är rådets nuvarande ordförande, under en presskonferens på onsdagsförmiddagen.
– Vi har mandatet, vi har EU:s klimatlag som fastställer ett bindande mål på 90 procent för 2040 och vi har ett nationellt bidrag (NDC) med ett intervall som jag bara kan hoppas att andra länder i världen
kommer att sträva efter att uppnå.
Expertråd avrådde från kolkrediter
Det mål som miljörådet nu ställt sig bakom innebär att EU ska minska utsläppen av växthusgaser med 90 procent till 2040 jämfört med 1990 års nivåer. Men endast 85 procent måste ske inom unionen. Till skillnad från 2030-målet, kommer 5 procent av målet att få uppfyllas genom internationella kolkrediter, det vill säga klimatinsatser utomlands inom Parisavtalets artikel 6. Att använda kolkrediter är omtvistat och något som EU:s eget expertråd (ESABCC) avrått från. Bland annat för att för att enskilda projekt ofta förbiser läckage som leder till högre utsläpp i andra delar av ekonomin.
”Till exempel kan ett skogsplanteringsprojekt förflytta livsmedelsproduktion eller markanvändning till en annan plats, medan energiprojekt kan påverka förbrukningen av fossila bränslen på andra platser genom marknadsdynamik”, skrev rådet inför att EU-kommissionen skulle lägga fram sitt förslag.
WWF kritiska
Att klimatmålet som rådet nu ställt sig bakom tillåter att länder uppfyller en betydande del av målet genom att använda kolkrediter, är också något flera klimat- och miljöorganisationer pekar på som problematiskt. WWF lyfter också att EABCC i deras analys, endast rekommenderade att kolkrediter skulle få användas för att överträffa en utsläppsminskning på 90 procent, jämfört med 1990 år nivåer. Organisationen är också kritisk till vad de beskriver som ett ”get-out of jail for free card”, en planerad översyn av målet till 2040 om kolsänkan i skog och mark inte utvecklas som den är tänkt.
– Medlemsstaterna hävdar att de har enats om ett mål på 90 procent, men det är bara ett trick. När man räknar bort kompensationerna och den potentiella nödbromsen för kolsänkor kommer den verkliga siffran att vara lägre än 85 procent, Michael Sicaud-Clyet, klimatpolitisk ansvarig vid WWF-EU i en kommentar.
”Vetenskapligt baserat”
Men under presskonferensen efter mötet tog Wopke Hoekstra, EU:s klimatkommissionär, överenskommelsen i försvar.
– Planeten bryr sig inte om var vi minskar utsläppen. Det är den fysiska logiken. Vi måste bara minska dem. Och vad vi som mänsklighet tillsammans måste göra är att hitta de bästa möjliga sätten till lägsta möjliga kostnad. För Europa finns det naturligtvis en ytterligare utmaning, men också en möjlighet att göra det på ett sätt som hjälper våra företag och stärker vår oberoende, det är vad det handlar om, så det är absolut vetenskapligt baserat, säger Wopke Hoekstra.
Slår fast en ram – inte en specifik nivå
Vad gäller EU:s bidrag till Parisavtalet, NDC, angav miljörådet i september (i en avsiktsförklaring) att det skulle ligga inom ramen för en utsläppsminskning på mellan 66,25 procent och 72,5 procent av växthusgasutsläppen jämfört med 1990 års nivåer. Något som då väckte kritik för att vara otillräckligt av den ansedda tankesmedjan Climate action tracker, som också varnade för att EU skulle förlora sin ledartröja i klimatarbetet om målet hamnade i den häraden. För att rimma med Parisavtalets 1,5-gradersmål skulle det behöva ligga på en 77-procentig utsläppsminskning till 2035, jämfört med 1990, enligt organisationen. Efter dagens beslut står det klart att miljörådet inte slår fast någon nivå, utan nöjer sig med att slå fast att utsläppen ska minska mellan 66,25 procent och 72,5 procent till 1990.
Överenskommelsen innebär också att länderna är överens om att tillåta att ETS2 skjuts fram med ett år, den utsläppshandel som ska täcka utsläpp för bland annat transporter och byggnader och som skulle börjat gälla 2027. Också det möter kritik från miljöorganisationer.
EU-parlamentet väntas rösta om deras position senare i månaden.
Artikeln uppdateras.
