
Drygt hälften av de förlorade timmarna vid en genomförd arbetstidsförkortning kan tas igen i ökad produktivitet. Det konstaterar LO som under måndagen presenterade en ny rapport på ämnet.
Rapporten bygger på en sammanställning av en rad studier om arbetstidsförkortning, och det finns stora skillnader i vad olika studier kommer fram till, skriver LO. Men i genomsnitt kan man se att en förkortad arbetstid kan ”betala sig själv” till omkring femtio procent. Detta då arbetstagarna kan bli mindre stressade, mer utsövda och välmående och därmed prestera bättre de timmar som de faktiskt jobbar. Det kan också tvinga företag att bli mer effektiva och investera i ny teknik.
Rapporten som LO presenterade är den tredje delrapporten i en serie rapporter som tittar på vad minskad arbetstid skulle innebära på olika sätt. Den första delrapporten, Sverige arbetar mycket, kom fram till att vi i Sverige har långa arbetsveckor och hög sysselsättningsgrad om man gör en internationell jämförelse. Den andra, Hälsoeffekter av kortare arbetstid, lyfter konsekvenserna på hälsa, sjukskrivning och arbetsmiljö.
Dagens rapport tittar både på effekter på produktiviteten och sysselsättningen. Men när det gäller sysselsättningen är det enligt rapportförfattaren Niklas Blomqvist svårt att dra någon slutsats utifrån de studier som gjorts. Det finns till exempel flera studier som tittat på samma land och underlag och kommit fram till olika resultat.
– Däremot kan man säga att det är möjligt att sysselsättningen kan öka om man sänker arbetstiden. Men det beror också på hur man gör det. Det underlättar till exempel om staten är med på tåget och kan ha en aktiv arbetsmarknadspolitik som gör att folk kan ställa om till yrken som behövs och så vidare, säger Niklas Blomqvist under en presentation av rapporten.
– Men det som också behöver hända för att man ska få en sådan effekt är att efterfrågan inte minskar i samma utsträckning som produktionen.
Han tillägger dock att sysselsättningen inte är den viktigaste delen i rapporten, eftersom han inte betraktar sysselsättningseffekter som en långsiktig effekt av arbetstidsförkortning.
Delrapporterna i LO:s arbetstidsutredning tillsattes efter ett beslut i LO-kongressen och är tänkta att ge förslag på hur arbetstiden i Sverige ska kunna förkortas. Förslag som sedan ska presenteras som konkreta förslag i den kommande avtalsrörelsen. Hela utredningen ska vara färdig senast den 15 maj.