De rikaste svenskarna gynnas av skattelättnaderna på både drivmedel och ISK-konton, vilket förvärrar ojämlikheten. Det skriver den internationella organisationen OECD i en ny rapport, som kritiserar att regeringen satsar på just detta.
I dag släpper den internationella organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) den rapport där de vartannat år ger sin syn på hur det går för Sveriges ekonomi.
I årets rapport skriver OECD att de anser att regeringens nuvarande finanspolitiska inriktning är lämplig. Men något som kritiseras är både sänkningen av skatten på drivmedel och sparande på Investeringssparkonton, så kallade ISK-konton. Båda reformerna förvärrar ojämlikheten, konstaterar OECD.
”Förvärrar ojämlikheten”
Vad gäller den sänkta skatten på bensin och diesel så anser man att den gör ”mycket lite” för att hjälpa människor som har svårt med sina levnadskostnader. Dessutom pekar de på statistik från SCB som visar att det mesta av skattesänkningen på drivmedel går till de rikaste.
”Som ett resultat är skattesänkningen regressiv, förvärrar ojämlikheten och erbjuder begränsade lättnader för låginkomsthushåll,” står det i rapporten, som också poängterar att skattesänkningen på drivmedel och flygresor undergräver Sveriges miljömål.
Ökar rikas förmögenheter
När det gäller ISK skriver OECD att de sänkta skatterna på investeringssparkonton ”riskerar att förvärra ekonomiska ojämlikheter”. Skattelättnaden gynnar dem som redan sparar, och kan leda till ökade skillnader i förmögenhetsackumulering över tid.
Dessutom varnar OECD för att denna politik kan förvärra skatteplaneringen, på så vis att familjer kan överföra förmögenhet mellan varandra eller flytta pengar från skattepliktiga konton till ISK för att undvika att betala skatt.
”Detta skulle kunna koncentrera förmögenheten i händerna på dem som redan är välbärgade”, står det i rapporten.
Enligt OECD sparar svenska hushåll redan relativt mycket jämfört med andra OECD-länder och jämfört med före pandemin. Därför bör ytterligare sporrar för att hushållen ska spara mer ”kanske inte vara en politisk prioritet”, skriver OECD.
