Snirkligt och tankeväckande om existensen

Vad ska vi göra med all den tid vi har? Håller tilliten mellan människor på att gå förlorad? Och vad är egentligen kärlek? Nina Björk räds sannerligen inte de stora frågorna i sin nya bok Medan vi lever: Tankar om existensen. I sju kapitel som har rubrikerna autenticitet, identitet, mening, tillit, kärlek, tid och värld tar hon upp en rad existentiella spörsmål. Bland annat handlar det om hur internet och sociala medier påverkar oss. Vilka blir vi när vi hellre än att bada i havet väljer att ta en selfie framför havet och lägga ut i sociala medier? Eller när vi omformar våra identiteter för att de ska tilltala så många som möjligt?

Nina Björk är som så ofta skarp och övertygande i sin argumentation. Man kan riktigt känna hur hon vrider och vänder på argumenten medan hon skriver. Men ibland tycker jag att hon i sin vilja att övertyga misstolkar, eller kanske till och med fultolkar, sina meningsmotståndare. Ett exempel är när hon skriver om hur vi alltmer börjar agera som om den fysiska verkligheten inte existerade, som att vi människor var gudar och att allting bara är en dragkamp mellan människor. I det här sammanhanget tar hon upp några exempel på de som ifrågasätter den konventionella könsuppdelningen och tycks mena att de inte tror på biologi, när det snarare (så som jag tolkar det) är de snäva könsnormerna som de vill kritisera. Samtidigt har hon också många bra poänger, till exempel när hon skriver om de som tror att teknik ska kunna rädda oss från klimatförändringarna eller de som tror på en framtid där alla barn föds med hjälp av artificiella livmödrar för att bespara kvinnor lidande.

I baksidestexten marknadsförs boken som ”en intellektuell självhjälpsbok i skrollandets tid”. Här finns faktiskt också några konkreta självhjälpstips, till exempel hur man löser städningen i ett förhållande. Det hela är mycket enkelt, menar Björk, båda städar så mycket som man hade gjort om man hade bott ensam. Det betyder kanske att den ena får städa mycket oftare än den andra, men det är ju i så fall för att den har ett större behov av att hemmet ser rent ut. Just det här ska nog läsas lite ironiskt och i de övriga delarna är boken inte så mycket en självhjälpsbok som ett bra diskussionsunderlag (jag kan tänka mig att den skulle passa alldeles utmärkt som underlag för en bokcirkel).

Om det verkar som en spretig bok beror det nog på att den är det. Visserligen får man en känsla när man läser av att allt hänger ihop, men när jag ska försöka sammanfatta vad den egentligen handlar om får jag svårt att ringa in det. Men spretighet behöver inte alltid vara något dåligt. Lite grann kan man säga att den fungerar som en riktigt bra diskussion som tar nya snirkliga banor. Jag håller inte alltid med om det jag läser men den väcker hela tiden nya tankar och får mig att gång på gång stanna upp och reflektera över vad som är viktigt i livet. Det tycker jag är ett bra betyg.