Judisk-kristna värderingar och demokrati har ingenting med varandra att göra, skriver Vladan Lausevic. Begreppet har ofta använts av högerextrema och populistiska rörelser för att främja antidemokratiska värderingar.
DEBATT. Alice Teodorescu Måwe har fel när hon påstår att svensk demokrati vilar på ”judisk-kristna värderingar”. Sveriges demokrati utvecklades främst genom liberala och vänsterorganisationer under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Begreppet ”judisk-kristna värderingar” används ofta av högerextrema och populistiska rörelser för att främja antidemokratiska värderingar, fördomar och hat mot muslimer.
Europaparlamentarikern Alice Teodorescu Måwe (KD, EPP) hävdade förra året i samband med diskussioner om Israel-Palestina-kriget att svensk demokrati bygger på ”judisk-kristna värderingar”. Detta påstående är inte bara historiskt felaktigt, det ignorerar även att begreppet judisk-kristna ofta används för odemokratiska och auktoritära ändamål. Som när Teodorescu Måwe föreslog att erkännandet av staten Israel ska vara ett krav för medborgarskap, vilket bland annat strider emot yttrandefrihet och fri åsiktsbildning.
Kristdemokraterna, partiet som Teodorescu Måwe representerar, kom in i riksdagen först på 1990-talet, och spelade ingen roll i tidigare avgörande demokratiska reformer. Den tidiga svenska demokratin utvecklades under slutet av 1800-talet och tidiga 1900-talet, främst genom liberala och vänsterinriktade rörelser som kämpade för allmän och lika rösträtt, parlamentarism och rättigheter för tjänstemän, arbetare, kvinnor och medborgare generellt. Det är sant att även kristna rörelser, särskilt frikyrkorna, bidrog till demokratins utveckling genom att stödja värden som religionsfrihet, rättvisa och tolerans.
Samtidigt fanns det kristna rörelser och företrädare som motsatte sig demokrati och förespråkade auktoritära system. Under till exempel 1920- och 1930-talet fanns det bland annat en konservativ kristen opinion som ville bevara ”det gamla samhället” och drevs av mer auktoritära värderingar. Samtida motsättningar mellan kristna i Sverige visar att kristendomen i sig inte kan beskrivas som en per automatik demokratisk religion, eftersom religion kan också användas för motsatsen.
I praktiken har demokratiska principer och värden som frihet, jämlikhet och rättsstatlighet utvecklats genom sekulära och universella idéer som under upplysningsperioden. Upplysningen som under 1700-talet och dess betoning på rationellt tänkande och mänskliga rättigheter var centrala för framväxten av demokratin i Europa. När det kommer till begreppet ”judisk-kristna värderingar” används det ofta på ett problematiskt sätt, som bygger på förenklingar, fördomar och myter.
Kommunikation om det judisk-kristna används ofta av högerpopulistiska och extrema personer och organisationer för att framhäva en påstådd kulturell överlägsenhet hos ”västerländska” samhällen. Det är i viktigt att i sin tur förstå att högerpopulistiska och extrema aktörer ogillar värderingar som formats till exempel Sverige under 2000-talet. Målet för partier som Sverigedemokraterna är inte lika med öppna och fria samhällen utan det motsatta – att skapa kollektivistiska och etnokratiska system där vissa etniska eller nationella grupper får privilegier på bekostnad av andra, vilket strider mot demokratins kärnvärderingar.
Ett annat problem med att framhäva ”judisk-kristna värderingar” som grunden för demokratin är att det exkluderar globala politiska och filosofiska traditioner. Demokrati är inte en exklusivt “västerländsk idé” eftersom demokratin finns i flera världsdelar och är en universell princip som bland annat bygger på rätten att delta i samtals- och beslutsprocesserna. Genom att försöka avgränsa demokratin till en specifik nation eller religiös tradition skapas stöd för odemokratiska och även omänskliga beteenden.
Myter om och missbruket av det ”judisk-kristna” används även för att förhindra utvecklingen av globala demokratiska initiativ, såsom världsparlament och decentraliserade medborgarprojekt. En utveckling som är avgörande för att hantera globala problem och utmaningar liksom för att förena fler människor.
Att som till exempel Teodorescu Måwe framställa demokratin som exklusivt västerländsk och kristen bunden är att göra demokratin en otjänst eftersom sådana beteenden underminerar demokratins universella grund, vilket hotar dess långsiktiga utveckling både nationellt och globalt.
