På milsvida lerslätter under djuphaven ligger små potatisformade klumpar rika på kritiska metaller. Nu har den största studien till dags datum publicerats som visar hur miljön skulle påverkas om de utvinns.
– Vår studie kommer ha betydelse för den internationella myndigheten ISA som reglerar mineralbrytning på internationellt vatten, säger Thomas Dahlgren, en av forskarna bakom studien i en kommentar.
Att djuphavet döljer en skatt i form av små potatisformade klumpar rika på metaller har varit känt i över hundra år. Men det är först nu som vi på allvar börjar närma oss en möjlig utvinning. Det regelverk som FN förhandlar fram inom myndigheten ISA är i slutfasen, och flera bolag säger sig vara redo att påbörja utvinningen. Samtidigt har flera länder, miljöorganisationer och företag varnat för konsekvenserna om gränsen för mänsklig exploatering flyttas ut till djuphaven. Nu har den största studien som utvärderat just miljöriskerna med den planerade djuphavsgruvdriften publicerats i tidskriften Nature Ecology and Evolution.
– Forskningen har krävt 160 dagar till sjöss och 5 års arbete, säger forskaren Thomas Dahlgren i en kommentar.
En tredjedel försvann
Undersökningen visar att antalet djur minskade med 37 procent och artrikedomen gick ner med 32 procent i spåret av maskinen som tog upp metallerna.
– Maskinen tar bort de översta fem centimetrarna av sediment. Det är där de flesta djuren lever. Så om man tar bort sedimentet tar man självklart också bort djuren som lever där, säger huvudförfattaren Eva Stewart, doktorand vid Natural History Museum och University of Southampton, till BBC News.
Mindre än väntat
Men det är ändå en mindre negativ påverkan än väntat. När maskinerna kör länge med botten rör det upp plymer av sediment. Men det ska inte ha påverkat faunans förekomst.”Däremot förändrades dominansförhållandena mellan arterna i dessa samhällen, vilket minskade deras totala biologiska mångfald”, skriver forskarna i studien.
– Det är något som har diskuterats mycket, att den här plymen av sediment skulle kunna skada bottenmiljön på stora avstånd, upp till flera kilometer bort. Men i våra prover 400 meter bort kunde vi inte se någon signifikant förändring, säger Thomas Dahlgren i en intervju med Dagens nyheter.
Välkomnas av industrin
Resultaten från undersökningen välkomnas av The metals company, ett bolag som ligger i startgroparna för att kunna påbörja utvinningen.
– Efter år av aktivistiska varningar om att vår påverkan skulle sprida sig tusentals kilometer bortom gruvan, visar data att eventuella effekter på den biologiska mångfalden är begränsade till det område där gruvdriften bedrivs, säger en talesperson till BBC.
”Effekten var betydande”
Men Patrick Schröder, seniorforskare vid Environment and Society Centre vid tankesmedjan Chatham House, som BBC också intervjuat, tolkar resultaten annorlunda.
– Det var bara tester, men effekten var betydande. Om de gjorde det i stor skala skulle det bli ännu mer skadligt.
”Inget lätt beslut”
Thomas Dahlgren uppger för DN att Clarion-Clipperton zonen endast omfattar någon procent av jordens abyssala slätter och att ISA bestämt att 30 procent ska skyddas från exploatering i ett nätverk som planeras för att skydda alla arter.
– Samtidigt vet vi att den lokala variationen kan vara stor där nere, med många unika arter som kanske bara finns i små bestånd. De flesta känner vi fortfarande inte ens till. Så det är inget lätt beslut. Det är en politisk bedömning som ligger helt utanför mitt vetenskapliga forskningsområde.
