Regeringen meddelade under torsdagen att man tänker halvera momsen på mat, från 12 till 6 procent. Sänkningen kommer att gälla från den 1 april nästa år och fram till slutet av 2027.
– Det är dags för hårt arbetande människor att få skatteåterbäring, bokstavligt talat, sa statsminister Ulf Kristersson under en presskonferens på torsdagen.
I höstbudgeten som kommer presenteras i sin helhet den 22 september så kommer ett stort fokus ligga på hushållens ekonomi, förklarade Kristersson. Och sänkningen av matmomsen är en stor del av detta.
Förutom att sänka momsen på mat så kommer man också införa en matpriskommission, som ska se till att den sänkta momsen faktiskt får genomslag på matpriserna.
– Den ska ha en mycket skarp prisbevakning så att den sänkta skatten på mat också leder till lägre matpriser. Det kan tyckas självklart, men många vet att det ska fattas många beslut innan konsumenten möter matpriserna i butiken, säger Ulf Kristersson.
Vill se bättre konkurrens
Man vill också arbeta för att konkurrensen mellan livsmedelsbutikerna förbättras. Därför kommer Konsumentverket få i uppdrag att hjälpa kommuner att arbeta för att etablera matbutiker. Tillväxtverket får dessutom i uppdrag att identifiera vilka regelförenklingar som kan göras för de som driver dagligvarubutiker. Sedan tidigare har Boverket också fått i uppdrag att se över hur plan- och bygglagen tillämpas och hur det kan påverka etablerandet av nya matbutiker.
Enligt regeringens räkneexempel kan sänkningen innebära att en barnfamilj med två barn sparar 6500 kronor på ett år.
Satsningen beräknas kosta 16 miljarder under 2026 och 21 miljarder under 2027.
Även Centerpartiet vill se en halverad matmoms, meddelar de under torsdagen. Förutom sänkt moms vill partiet bland annat även införa ett jordbruksavdrag, som skulle innebära sänkt skatt för 95 procent av alla företag som har intäkter från skogs- eller lantbruk.
– Regeringen och Sverigedemokraterna har misslyckats med att stärka lantbrukarnas förutsättningar, säger Anna-Karin Hatt under en presskonferens, enligt SVT.
Finns mer kostnadseffektiva sätt
Enligt regeringen och Sverigedemokraterna handlar momssänkningen om att underlätta för hushåll som haft det tufft under de senaste åren med hög inflation och stigande matkostnader. Men att sänka momsen på mat är inte nödvändigtvis det mest effektiva sättet att göra detta på.
År 2018 gjorde Riksrevisionen en granskning om vad som hände när matmomsens sänktes 1996. Det visade sig att matpriserna visserligen gick ner, men genom räkneexempel kunde de också visa att genom att höja olika bidrag, såsom barnbidrag, flerbarnstillägg, studiebidrag och bostadstillägg, så går det att höja köpkraften hos barnfamiljer och låginkomsttagare på motsvarande sätt och genom att bara spendera hälften av vad en momssänkning kostar.
– Om syftet är att stärka köpkraften hos låginkomsthushåll och barnfamiljer finns det kostnadseffektivare sätt att göra det, visade vår granskning, säger säger Peter Johansson, projektledare för Riksrevisionens granskning, till SVT nyheter.
Från flera håll hörs positiva kommentarer till regeringens satsning, bland annat från Sveriges Kvinnoorganisationer, som menar att det är en seger för kvinnors ekonomi.
– Under de senaste årens ekonomiska kris har kvinnors ekonomi urholkats, samtidigt som män fått 26,5 miljarder mer i stöd. Det här beslutet är en avgörande motvikt till regeringens övriga budgetreformer under mandatperionden, säger Beatrice Nordling, chefsekonom på Sveriges Kvinnoorganisationer, i ett pressmeddelande.
”Missad chans för hållbara matsystem”
Ur ett miljöperspektiv finns det dock mer att önska, menar Världsnaturfonden, WWF.
– Att sänka matmomsen rakt av är en missad chans för hållbara matsystem. Vi vill se en differentierad matmoms som gör det lättare för folk att välja hållbar mat, säger Anna Richert, senior matexpert på Världsnaturfonden WWF.
Varor som WWF gärna ser bottagen moms på är hållbart producerad frukt, grönsaker och baljväxter, liksom mat som är hållbarhetscertifierad genom olika typer av märkningar. De skulle också vilja se att man sätter en punktskatt på sockersötade drycker som ett första steg mot mot en långsiktig matskatteväxling, där man gör det lättare att välja mat som rekommenderas i de nationella kostråden och svårare att välja ohälsosam och ohållbar mat.
– Hållbar mat är en av de viktigaste åtgärderna för att vi ska komma till rätta med klimatförändringarna och förlusten av biologisk mångfald. Vi är glada att regeringen tagit chansen att göra det lättare för vanligt folk, men vi hade önskat att de tagit tillfället i akt och styrt mot hållbara matval för genom långsiktiga spelregler och inte tillfälliga lösningar, säger Gustaf Lind, generalsekreterare på Världsnaturfonden WWF, i ett pressmeddelande.
Texten har uppdaterats.
