Många förfäras över trenden bland unga kvinnor att hellre vilja ägna sig åt omsorg om barnen och hemmet än göra karriär. Men kanske handlar det egentligen om att de flesta jobbar för mycket och att de inte vill stressa sönder familjelivet? Vi behöver kortare arbetstid, skriver Emma Holmén.
DEBATT. Varför har hemmafrutrenden kommit just nu? Och vad är det som lockar? Hur kommer det sig att så fort kvinnor slog sig in på arbetsmarknaden så vill vi bort från den? Tidningarna fylls med texter som förfäras över denna trend, men kanske är det just de unga som har förstått någonting som den äldre generationen har missat – nämligen att det inte går att kombinera ett familjeliv med två heltidsarbetande föräldrar. Ekvationen går helt enkelt inte ihop.
Låt oss börja från början: När 8 timmars arbetsdag infördes, var det med tanken 8 timmars arbete, 8 timmars fritid och 8 timmars sömn. Är det så det ser ut för de flesta av oss? Troligtvis inte. Tanken att den som förvärvsarbetar även ska sköta hushållsarbetet fanns inte, men i dag ses det som en standard.
De som är unga i dag växte upp med föräldrar som båda jobbade heltid och fick bevittna stressen som detta innebar. Speciellt för kvinnan, som fortfarande gör lejonparten av det obetalda arbetet. Ett arbete som enligt staten inte existerar, är helt oviktigt och därför inte ska kompenseras på samma sätt som betalt arbete. Tanken var att kvinnor nu är fria att jobba med riktiga saker och inte ödsla sin tid på något så oviktigt som omsorg. Kvinnor skulle ut på arbetsmarknaden, men arbetsmängden i hemmet skulle inte reduceras. Det var inte heller tal om att sänka arbetstiden nu när två personer från varje hushåll kunde gå till jobbet istället för en. Är det då så konstigt att dagens unga prioriterar andra värden än att bara jobba?
En femtiotalsidé
Nog bär vi alla på en dröm om att fly hamsterhjulet. Bara vi vinner den där lottovinsten. Inget konstigt med det. Det som har förbryllat mig handlar istället om varför det bara är kvinnor som har hakat på denna trend. Det måste väl ändå finnas män där ute som inte har det roligaste jobbet, men ett intresse av bakning och matlagning? Trots detta har jag inte sett en enda ”soft guy”. Och nej, det handlar inte om biologiska skillnader. Vår evolution är anpassad för livet på savannen, och då bidrog både män och kvinnor till att samla in mat till stammen. Sedan kom jordbrukssamhället och då jobbade både mannen och kvinnan på gården. Idén om mannen som försörjare kom inte förrän på 50-talet.
Det handlar om strukturella skillnader mellan män och kvinnor. Kvinnor finner arbetslivet mer kravfyllt och känner att de måste jobba hårdare och leverera. Detta ser man redan i skolan, hur flickor sliter ut sig för att få högsta betyg medan pojkarna nöjer sig. Kvinnor vill leverera så mycket som möjligt på så kort tid som möjligt så att man kan hinna hem i tid, medan männen istället prioriterar det sociala på arbetsplatsen och kanske inte ser någon anledning till att stressa hem.
Denna tendens lyser igenom vid inställningen till distansarbete. Kvinnor är generellt mer positiva än män till detta, vilket egentligen inte är så konstigt. Du jobbar effektivare och blir klar med arbetsuppgifterna snabbare men det är inte lika trevligt. Du har inte kafferaster eller spontansnackar med folk i korridorerna. Medan män istället anser att det inte finns någon anledning att jobba hårdare då de ändå måste stanna i 8 timmar. Därför blir hemmet för många män mer kravffyllt än kontoret, vilket gör att de inte vill gå ner i arbetstid. Det skulle bara leda till mer jobb och mindre betalt. Generellt vill många män inte göra obetalt arbete. Jag har ofta funderat varför män generellt tar ut så lite föräldraledighet. För vem vill jobba när du har möjligheten att vara ledig? Sen fick jag själv barn och insåg samma sak som många män: Att föräldraledighet inte alls är ledighet. Utan du jobbar fortfarande bara att det du gör är obetalt och okvalificerat arbete som inte har hög status. Så varför skulle man välja det?
Kvinnor får det att funka
Många brukar skylla på att deras män tjänar mer och därför inte har råd att ta sin del av föräldraledigheten. Att han offrar sig för familjens bästa genom att avstå sin del av föräldraansvaret. Detta är tyvärr bara en ursäkt. I dag har många kvinnor välbetalda jobb, men jag har aldrig sett en kvinna som bara har möjlighet att vara föräldraledig någon månad under sommaren. Av någon anledning verkar det som att kvinnor alltid får det att funka medan män inte ens försöker.
Det kommer alltid att finnas en anledning till att det är mannen som ska jobba och kvinnan som ska vara hemma. Ett genomgående tema är att par brukar säga: Det var det här som funkade bäst för oss. Det märkliga är bara att det är som passade så bra för just detta paret bara råkade vara de traditionella könsrollerna. Då kan man ju börja undra om det faktiskt är så eller om man mest försöker hitta på en ursäkt.
För att illustrera detta tänker jag använda ett exempel som jag själv har stött på i arbetslivet. I båda fallen handlar det om att en av parterna jobbar och en studerar. I det fallet det var kvinnan som studerade så menade paret att kvinnan var tvungen att ta all föräldraledighet och all VAB, så att han kunde tjäna pengar till familjen. Medan i fallet där istället mannen studerade så menade paret att kvinnan var tvungen att ta all föräldraledighet och all VAB eftersom mannen inte få missa några moment i utbildningen. Detta visar hur vi alltid vrider de yttre omständigheterna till att det är kvinnan som ska vara hemma och mannen jobba.
Jobb är inte självförverkligande
Ett jobb kan aldrig vara självförverkligande. Detta är något som kapitalismen har hittat på och som vi köpte med hull och hår. Förvärvsarbete handlar alltid om en enda sak: och det är att dra in pengar till företaget. Du säljer din tid till ett företag som vill ha valuta för sin investering. Även om du jobbar inom offentlig sektor så handlar det om att du ska kosta så lite som möjligt och dra in så mycket pengar som möjligt. Detta stämmer även för de som har turen att få jobba med sin hobby. Kanske är du konstnär och älskar att måla tavlor. Verkligheten är dock att så fort konsten går från att vara en hobby till att bli din inkomst så slutar det handla om självförverkligande. Tavlorna måste nu generera pengar för att du ska kunna betala dina räkningar. Därför har du nu bara råd att måla det som säljer istället för det du kanske hade velat skapa. När du väl sitter fastklistrad vid duken 8 timmar om dagen och målar det andra vill ha, kanske du lika gärna kan ha ett vanligt kontorsjobb? Från att vara någonting du älskade så kommer målning att bli något tråkigt. Hobbyn du en gång älskade är nu förstörd. Det är bara i obetalda aktiviteter som sann till självtillfredsställelse kan finnas. I ett arbetsliv kommer varje minut att granskas så att du drar in så mycket pengar som möjligt. För om du inte drar in pengar så finns det inga pengar att betala ut en lön med och då är du bara en dålig investering.
Ett jobb är bara ett sätt att försörja sig, men kapitalismen lurade oss att det kunde vara något annat, något mer. Helt enkelt för att få oss att jobba mer. För om vi jobbar heltid, finns det inte längre någon tid till hobbys. Då måste vi antingen jobba mindre eller tro på lögnen om att arbete är självförverkligande.
Det har vi gjort fram tills nu när unga kvinnor har börjat ifrågasätta om man faktiskt kan få självförverkligande genom jobbet. Att ifrågasätta arbetslinjen och fundera på om andra saker än förvärvsarbete kan ha ett värde och faktiskt gagna samhället. Detta är ett hot mot kapitalismen och kanske är det därför idén möter så mycket motstånd. Istället för att förfasas över att unga kvinnor inte verkar vilja viga hela sitt liv till arbete kanske vi borde vara glada över att den unga generationen vågar ifrågasätta gamla sanningar. Enligt dessa är förvärvsarbete det enda sättet att bidra till samhället, och ideellt arbete är helt oviktigt. Därmed blundar man helt för vikten av det obetalda arbetet.
Minska arbetstiden
Det är inte bara skattepengar som bär upp välfärden utan till stor del även ideella organisationer som helt obetalt hjälper till för att bygga ett bättre samhälle. Men det är svårt att få folk att engagera sig. För vi har inte tid. Därför vore det en vinst för samhället att sänka arbetstiden. På detta sätt skulle samhället möjliggöra för människor att ägna sig åt obetalt arbete. Detta skulle även gynna kvinnors karriär och pension då både män och kvinnor får chansen att jobba heltid ett helt arbetsliv.
