Nu riskerar den otillåtna kamerabevakningen öka efter en ny lagändring. Det lär leda till att ännu fler klagar — klagomål som redan är uppe i rekordnivåer i dag.
Under förra året fick Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) in 500 klagomål om kamerabevakning. Det är fler än någonsin tidigare. Och klagomålen väntas öka ännu mer.
Orsaken är att den 1 april ändrades lagen. Nu behöver kommuner, regioner och skolor inte längre ansöka om tillstånd för att använda sig av kamerabevakning.
Det lär leda till att fler sätter upp kameror — och fler lär också klaga, skrev IMY i sitt remissvar inför lagändringen.
Samtidigt riskerar den otillåtna kamerabevakningen öka, konstaterar myndigheten. För även om kommuner, regioner och skolor inte längre behöver ansöka om tillstånd för att kamerabevaka behöver de fortfarande följa kamerabevakningslagen och dataskyddsförordningen (GDPR). Den som bryter mot reglerna riskerar att få höga böter.
Men många har svårt att förstå när man får kamerabevaka. Det handlar om att göra en intresseavvägning mellan intresset av att kamerabevaka och folks intresse av att få sin integritet skyddad. Tidigare när kommuner har velat sätta upp kameror har de ofta bedömt att kamerabevakningen vägt tyngre än människors integritet på ett felaktigt sätt, vilket lett till att de fått bakläxa av IMY.
Inte ens stora kommuner som Uppsala har haft koll på reglerna. Uppsala ville kamerabevaka bland annat Stora torget i strid med lagstiftningen, vilket till slut stoppades i Högsta förvaltningsdomstolen.
Därför förväntar sig IMY att den otillåtna kamerabevakningen lär öka nu när tillståndsplikten har tagits bort.
Så mycket ökar klagomålen på kamerabevakning
Antal klagomål per år:
2018 – 104
2019 – 275
2020 – 295
2021 -289
2022 – 308
2023- 421
2024 – 507
Integritetsskyddsmyndigheten (IMY)
