Den 1 januari trädde en lag igenom, som tillåter vittnen att vara anonyma. När ett vittne är anonymt kan försvarsadvokaten inte ställa frågor till vittnet, vilket undergräver försvaret och rättvisan, skriver Mikael Bertilsson.
DEBATT. I jakten på gängbrottsligheten har regeringen infört en lag som tillåter anonyma vittnesmål. Men vad händer när vi offrar rättssäkerheten för politiska poänger? Den nya lagen hotar att urholka rättsstatens fundamentala principer och öppnar dörren för felaktiga domar. Genom att ge vittnen anonymitet i fall av allvarliga brott som kan leda till minst två års fängelse, riskerar vi att förlora en av de mest grundläggande rättigheter i rättsprocessen – rätten att konfrontera vittnen.
Lagen, som trädde i kraft den 1 januari, ger möjlighet till anonyma vittnesmål om det finns en påtaglig risk för att vittnet eller närstående ska utsättas för allvarlig brottslighet. Intentionen är att skydda vittnen i fall som kan leda till fängelsestraff, men denna lösning riskerar att äventyra rättssäkerheten på flera nivåer. Den viktigaste frågan är om vi verkligen vill offra rättssäkerheten för att politiskt komma till rätta med gängbrottsligheten.
Flera internationella rättsfall har visat hur anonyma vittnesmål kan utnyttjas för att sprida osanna uppgifter. Ett välkänt fall från USA visade hur anonymitet missbrukades för att falskeligen åtala personer, vilket resulterade i förlorade liv och förstörda rykten. Dessa farhågor är inte obefogade. Anonyma vittnesmål riskerar att bli ett verktyg för att skapa rättsosäkerhet och felaktiga domar i ett system som bygger på transparens och öppenhet.
En av hörnstenarna i ett rättvist rättssystem är rätten att konfrontera vittnen. Denna rätt gör det möjligt för den åtalade att utmana bevisningen, vilket är centralt för att säkerställa att rättvisa skipas. Genom att tillåta anonyma vittnesmål riskerar vi att denna grundläggande rätt försvagas. Det innebär att försvarsadvokater inte får möjlighet att ifrågasätta och förhöra vittnen, vilket undergräver försvaret och rättvisan.
Det är därför viktigt att komma ihåg att lagens syfte inte är att skydda målsägande, de brottsutsatta. Detta har både juridikprofessorn Mårten Schultz och advokaten Peter Hellman understrukit. Schultz kritiserar regeringens otydliga kommunikation kring lagen och betonar att lagförslaget riskerar att missförstås i offentlig debatt. Hellman påpekar att anonyma vittnen inte innebär någon skyddad anonymitet för målsägande, vilket är en viktig distinktion som många har missat.
Även om det är förståeligt att politiker söker effektiva lösningar på gängbrottsligheten, får vi inte låta denna önskan att agera snabbt urholka de rättsliga garantierna som finns för att skydda individens rättigheter. Denna balansgång mellan politisk vilja och rättssäkerhet är avgörande för att vår rättsstat ska förbli robust. I detta fall har vi sett hur politiska aktörer har försökt driva igenom lagstiftning som syftar till att skydda vittnen, men på bekostnad av rättssäkerheten.
Den rättsliga processen kan inte sättas på undantag för att passa en politisk agenda. Vi har sett tidigare exempel där populistiska lagförslag, som att göra rättssystemet mer effektivt genom att minska rättssäkerheten, har fått långtgående negativa konsekvenser. Därför är det viktigt att vi inte låter politiska beslut, som syftar till att vinna väljarnas stöd, påverka domstolarnas möjlighet att fatta objektiva och rättvisa beslut.
För att verkligen bekämpa gängbrottsligheten måste vi finna lösningar som inte äventyrar rättsstaten. Det är möjligt att skydda vittnen utan att ge avkall på rättvisa – det kräver en mer genomtänkt lagstiftning och en öppen debatt om vad rättssäkerhet innebär i praktiken. Anonyma vittnesmål, om de inte hanteras korrekt, kan utgöra en fara för rättssystemets integritet.
För att säkerställa att rättssamhället inte undermineras behöver vi en rättsprocess som fortfarande skyddar de grundläggande rättigheterna för alla parter. Vi kan inte låta rädsla för brottslighet eller populistiska lösningar få oss att släppa på de normer som har byggt upp vårt rättssystem. Därför bör den nya lagen om anonyma vittnesmål omprövas och justeras så att den verkligen skyddar rättssäkerheten utan att skapa osäkerhet och felaktiga domar.
Rättssäkerhet är inte en abstrakt princip – det är en förutsättning för att vårt samhälle ska vara rättvist och jämlikt. Genom att tillåta anonyma vittnesmål riskerar vi att ge upp den rättigheten, och i stället skapa ett system där oskyldiga människor kan bli dömda på grund av anonyma och potentiellt opålitliga vittnesmål. För att bibehålla rättsstatens styrka och trovärdighet behöver vi en noggrannare övervägning av lagens effekter. Politiker måste stå fast vid de grundläggande rättssäkerhetsprinciperna och inte ge efter för kortsiktiga lösningar som riskerar att förstöra det som gör vårt rättssystem till en trygghet för alla.
