Svensken är i dålig trim. Enligt försvarsmakten är det snart risk för rikets säkerhet, och menar att försvaret inte bara handlar om militären utan också om befolkningens fysik. Sedan 80-talet har andelen svenskar med fetma tredubblats. Folkhälsomyndigheten ser det som särskilt oroande att 30% av gruppen 16-29 år är överviktiga. Dålig kosthållning spelar in, enligt Dagens Ekos försvarsreporter (28/1).
Föreningen Läkare för framtiden slår fast att vi med mycket stor vetenskaplig säkerhet vet att en mer växtbaserad kost – alltså frukt, grönsaker, bönor och linser, fullkorn, nötter, frön och bär – är gynnsam för hälsa och vikt. Här finns det nyttiga omättade fettet. Kött och mejeriprodukter som ost, smör och grädde innehåller istället mer av det onyttiga mättade fettet.
Direktkonsumtionen av färskt och fryst kött har ökat med 75% mellan 1980 och 2023 till 48,1 kg per person och år. Nötköttet har ökat med 85%. Eftersom svenskar äter mycket kött och mejeriprodukter är vår klimatpåverkan från maten bland de högsta i världen, och det leder även till kostrelaterad ohälsa. Det innebär större risk för tjock- och ändtarmscancer, hjärtinfarkt, stroke samt diabetes typ 2. Samhällets kostnader för fetma, 125 miljarder under 2023 och förväntas att öka, är ungefär lika stora som hela försvarsbudgeten.
Folkhälsomyndigheten skriver på sin hemsida: “Som samhället är utformat idag riskerar fler att få övervikt och fetma.” Trots detta är standardsvaret från politiker att de inte vill bestämma vad folk lägger på tallriken. Genom att lägga över frågan om maten på individen missar de det som borde vara politikens ansvar, nämligen hälsosamma matmiljöer. Matmiljöer är alla de platser där mat och snacks säljs eller serveras, men består också av reklam och kampanjer.
Med tanke på försvarsmaktens larm om svenskens dåliga form borde en regering som satsar på försvaret samtidigt ta fram en handlingsplan för hälsosamma matmiljöer. En pikant sak är att landsbygdsminister Peter Kullgren tvärtom var så missnöjd med Livsmedelsverkets nya kostråd gällande rekommendationerna om rött kött som kom i september att han redan beordrat en översyn av råden. Kostråd som, om de följdes, skulle minska konsumtionen av rött kött från 500 till 350 gram i veckan och öka intaget av särskilt bönor och linser.
En vetenskaplig studie visar att den nordiska köttindustrin har haft som strategi att påverka de Nordiska näringsrekommendationerna genom att framställa det som om vetenskapen inte är entydig, att kött är hälsosamt och att köttproduktionen är viktig för samhällets beredskap i kris och krig. Kullgrens uttalande är ett skolboksexempel på köttindustrins strategi. Han säger i regeringens pressmeddelande att “När det gäller kostråden om rött kött råder det fortfarande oklarheter kring framför allt effekterna på svensk livsmedelsproduktion så därför får Livsmedelsverket i uppdrag att göra en fördjupad analys kring dem.”
Det är inte längre möjligt att säga vad som är regeringen och vad som är köttindustrin.
Franska regeringen förlorade mot franska vegetariska föreningen i mål om Frankrikes förbud av namn som “vegoburgare”.
Jakten som utplånar hela vargfamiljer bara för att jägarna inte vill ha konkurrens inför älgjakten.
