Könsskillnader i inkomster börjar redan i unga åldrar och följer sedan med genom arbetslivet. Det visar en ny rapport från Jämställdhetsmyndigheten.
– De faktorer som formar ekonomin för unga skapar grunden för arbete och trygghet i framtiden. Den könsuppdelade arbetsmarknaden skapar skillnader i arbetsvillkor för unga kvinnor och män redan från början. Unga kvinnor får tidigt lägre löner och oftare osäkra anställningar än unga män. Förutsättningarna till arbete och inkomst är ojämlika, och det skapar hinder för att ungas ekonomi ska kunna bli jämställd, säger Hannah Alvå, utredare på Jämställdhetsmyndigheten, i ett pressmeddelande.
Rapporten visar bland annat att det fortfarande finns stora skillnader mellan vilken typ av studier unga män och kvinnor väljer och vilken bransch de därefter börjar arbeta inom. Inom vård och omsorg är tre av fyra i gruppen 25-29 år kvinnor, medan männen i samma åldersgrupp utgör närmare 90 procent i byggbranschen.
Svårare få fast jobb
Med olika förutsättningar i olika branscher syns en rad olika förutsättningar för unga. Andelen personer med tidsbegränsade anställningar fortsätter att vara högre för unga kvinnor än för unga män, vilket kan vara en följd av en större svårighet att få fast anställning inom kvinnodominerade branscher.
Samtidigt som kvinnor i högre grad studerar efter gymnasiet så etableras tidigt ett lönegap där kvinnor i genomsnitt tjänar mindre än männen. Detta gap minskar inte med tiden och när kvinnorna förväntas ha kommit ut i arbete.
Även föräldraskapet sätter spår i ekonomin. Det är nästan bara kvinnor som har ersättning för föräldraledighet eller för närståendeomvårdnad som sin huvudsakliga inkomstkälla.
Vid åldern 25–29 år minskar arbetslösheten för män, men inte för kvinnor. Där ökar istället andelen inskrivna arbetslösa hos Arbetsförmedlingen, vilket kan förklaras av en ökning bland utrikes födda kvinnor, enligt rapporten.
”Diskriminering i mötet med arbetsgivare och myndigheter, svårigheter att få till sig information samt högre krav inom kvinnodominerade yrken är exempel på strukturella hinder för många unga utrikes födda kvinnors arbetsmarknadsetablering”, skriver rapportförfattarna i rapportens slutsats.
Stress och psykisk ohälsa kan påverka
Rapporten lyfter också att det finns en koppling mellan stress och psykisk ohälsa och den framtida ekonomin. Redan i skolådern är flickor mer stressade än pojkar, och det går också att se att upplevelsen av ekonomisk stress och oro är särskilt stark för unga kvinnor.
”Skolrelaterad stress kan få konsekvenser på den framtida etableringen i arbetslivet och unga kvinnors prestationskrav skapar en lägre tröskel för tidiga problem med utbrändhet som följd. Sammanfattningsvis får krav och förväntningar som uppstår i ung ålder effekter på den framtida möjligheten att gå vidare i vuxenlivet”, skriver rapportförfattarna.
