Ny statistik från Statistiska centralbyrån visar att arbetslösheten var 8,4 procent under fjärde kvartalet förra året, en ökning jämfört med samma period året innan. I samband med det presenterade regeringen sin syn på arbetsmarknaden och hur de vill få ner siffrorna. Det handlar bland annat om skärpta krav.
Under fjärde kvartalet förra året uppgick arbetslösheten (säsongsrensat) till 8,4 procent, vilket är en ökning med 0,4 procentenheter på årsbasis. Ser man till sysselsättningsgraden så hade den minskat till 68,3 procent, en minskning med 0,6 procentenheter jämfört med samma period 2023, enligt nya siffror från SCB.
Med anledning av siffrorna presenterade arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson regeringens syn på arbetsmarknaden under tisdagen.
– Vi ser att den utdragna lågkonjunkturen påverkar individer som vanligtvis är starka på arbetsmarknaden. Det finns jobb att söka och flera arbetsgivare söker efter den rätta kompetensen. Det är viktigt att förhindra att hamna i långtidsarbetslöshet, varför regeringen prioriterar insatser för att få de ekonomiska hjulen att snurra igen, säger arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson i ett pressmeddelande.
Vill ”strama åt regelverket”
Regeringen vill också lägga mer ansvar på arbetssökande, genom att strama åt regelverket och införa ”mer kännbara” sanktioner för den som inte deltar i en aktivitet eller söker en utbildning som de blivit anvisad.
– Vårt system idag är för slappt. Det ställs för lite krav och människor fastnar i ett långvarigt, passivt bidragsberoende, säger Mats Persson under en presskonferens på tisdagen.
– Att bli arbetslös kan drabba vem som helst och det är ingen skam. Att däremot inte söka den utbildning eller delta i den insats som du anvisas till är oacceptabelt. I tider av hög arbetslöshet riskerar man som jobbsökande att fastna i långtida utanförskap om man inte gör vad man kan. Därför avser regeringen att strama åt regelverket och införa mer kännbara sanktioner för när en deltagare i arbetsmarknadspolitiska program på olika sätt missköter sitt arbetssökande, fortsätter Mats Persson.
Han nämner även regeringens utredning kring en bidragsreform som ett sätt att få fler personer i arbete. Det handlar om att få till ”ett bidragstak för att bidragen inte ska vara högre än inkomsten vid arbete, en successiv kvalificering till den svenska välfärden och ett aktivitetskrav för rätt till försörjningsstöd”. Person nämner också regeringens mål om att lägga om integrationspolitiken så att den blir mer kravinriktad som ytterligare ett steg att minska arbetslösheten. Detta då det bland annat finns ett fokus på högre krav på svenskakunskaper.
Uppdrag till Arbetsförmedlingen
Regeringen har också gett i uppdrag till Arbetsförmedlingen att öka antalet deltagare i arbetsmarknadsutbildningar. Myndigheten ska redovisa en plan för hur man ska öka antalet deltagare i sådana senast den 30 april i år. Myndigheten har också fått i uppdrag att bland annat genomföra särskilda informationsinsatser för att öka kännedom och kunskap hos arbetsgivare om stöd till personer med funktionsnedstättning.
– En grupp som idag har svårt att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden, tillägger Mats Persson.
Samtidigt dras Arbetsförmedlingen själv med ökade kostnader och minskad budget, och varslade i höstas 228 anställda.
Regeringen planerar också att satsa 900 miljoner kronor på regional yrkesinriktad vuxenutbildning (regionalt yrkesvux) under 2025. Det innebär 11 000 nya platser inom yrkesutbildning för vuxna.
