Nu står vi där med Trump i Vita huset igen, denna gång med stora delar av den ekonomiska eliten och de som kontrollerar större delen av världens kommunikation som hejaklack. Samtidigt som alla oppositionella inom partiet har rensats bort. Den makt Trump har i dag är något helt annat än förra gången. Den resa som tog Ryssland och Putin över tjugo år att göra har USA och Trump gjort på mindre än tio.
Inte ens när Trumps nya vapendragare, världens rikaste man, Musk, heilar i samband med Trumps installation, får den breda högern nog. Inte heller att Musk stödjer fascistiska tyska AfD, det parti som i flera delstater enligt underrättelsemyndigheten är så högerextremt att det är författningsfientligt, räcker för att alla ska förstå allvaret. Och när Musk vill att USA ska befria britterna från den valda regeringen ses det visserligen som lite galet, men inget att ta på allvar.
Om drygt två veckor ser det Muskstödda fascistiska partiet AfD ut att bli näst störst i det tyska valet. Även i Storbritannien går det högerextrema och Muskstödda partiet Reform UK starkt framåt i opinionen. I Italien regerar Giorgia Meloni och i Frankrike fick Le Pens parti flest röster i senaste valet. Samma extrema utveckling ser vi i stora delar av Europa.
I Sverige föreslår nu regeringen och regeringsunderlaget att medborgarskap ska kunna dras in, att de som inte är födda i Sverige som svenska medborgare ska ha mindre rättigheter och trygghet, att medborgarskap ska kunna dras in om man uttrycker ”fel” åsikt, att barn ska kunna dömas till fängelse, minskad press- och yttrandefrihet. Och så vidare, listan kan göras hur lång som helst och vi har som den där repiga skivan upprepat det här på ledarplats.
Länge har inte minst vänstern trott på den goda staten som motvikt mot såväl kapitalismen som fascismen. Men ju starkare du gör staten, desto farligare blir den när makten korrumperas eller som nu tas över av fascisterna. Det händer alltid förr eller senare. Vi får inte glömma att såväl Putin som Trump från början, precis som Hitler, kom till makten genom demokratiska val.
Samtidigt har naiva liberaler trott på den goda kapitalismen och några få oligarker har fått ta kontroll över den globala kommunikationen och stor del av informationen. Och visst, först stod Twitter och Meta upp mot fascismen, men när pengarna blev tillräckligt stora såldes Twitter till en snabbt radikaliserad Musk. När Trump segrade valde Zuckerberg att lägga sig platt och klia Trumps rygg så mycket han bara kunde. Precis som näringslivet i Tyskland gjorde på 30-talet.
Enda skyddet mot fascismens utbredning är att bryta ner alla centrala makter, statsmakter såväl som makt byggt på kapital. Endast med decentraliserade självstyrande enheter kan vi stå emot utbredningen av den globala fascismen. Vi behöver bygga våra egna lokalt styrda samhällen, verksamheter och kommunikationskanaler. Ju mindre beroende vi gör oss av stat och kapital, desto friare och motståndskraftigare blir vi.
Det är också i det perspektivet vi bör titta på kärnkraften som regeringen nu vill bygga med toksubventioner. Kärnkraft har en massa problem, inte minst med det olösta avfallet, men framför allt är inget energisystem så centraliserat och passar fascisterna så väl som kärnkraften. Stora enheter med en sårbar teknik som bara några få kan hantera är livsfarliga eftersom de ger de få så stor makt. När vi bygger kärnkraft gör vi oss beroende av den där goda centralmakten. Jämför det med sol och vind, och för den delen små vattenkraftverk, som kan spridas ut och decentraliseras ner till minsta lilla bostadsområde.
Val av energisystem handlar inte bara om utsläpp utan om vilket samhälle vi vill se, ett samhälle där vi lämnar makten och kontakten till några få eller ett samhälle där makten är decentraliserad till oss alla. Där vi och inte de få har kontrollen. Aldrig har det varit så tydligt vad faran med centraliserad makt och centraliserade system är. Aldrig borde det därför vara så lätt att säga nej till ett energisystem som bygger på just det och som kräver en enorm kontroll. Men vi lever i en farlig tid, när acceptansen för ett totalitärt och inhumant samhälle har gått så långt att inte ens Miljöpartiet orkar stå upp mot kärnkraften.
Man får ändå vara nöjd så länge Trump nöjer sig med att starta handelskrig.
Risken får ändå ses som överhängande att Trump inte nöjer sig med handelskrig denna gång.
