I går röstade Sveriges riksdag ja till att ta det första formella kravet för att kunna ändra grundlagen, bland annat för att ge regeringen större makt vid kriser i fredstid. Förslaget har från flera håll kritiserats för att vara för långtgående och försvaga demokratin.
Det hölls två omröstningar om delar av förslaget och båda gångerna röstade riksdagen ja till propositionen med röstsiffrorna 284 ja och 17 nej. 47 riksdagsledamöter var frånvarande och en riksdagsledamot avstod. I den andra omröstningen blev siffrorna 281 ja, 19 nej, 47 frånvarande och 2 avstod.
”Man bör kalla det för vad det är. Det är ju någon typ av undantagstillstånd, där en del av riksdagens lagstiftande makt överförs till regeringen” – Peter Hellman, advokat och samhällsdebattör till Syre.
Executive orders och ”särskilda befogenheter att meddela föreskrifter”
När regeringen väl har fått makt av riksdagen med 3/4-majoritet i en allvarlig kris finns flera likheter mellan den svenska modellen och USA:s presidentorder (executive orders):
- Båda möjliggör att exekutivmakten ensidigt kan utfärda bindande regler eller direktiv utan att gå hela den ordinarie lagstiftningsprocessen för varje beslut.
- I båda systemen kan dessa beslut fattas snabbt för att hantera akuta krissituationer där snabb respons krävs.
- Båda systemen innebär en risk för maktkoncentration eftersom exekutivmakten tillfälligt får större normgivande befogenheter, vilket kan påverka demokratiska kontrollmekanismer.
- Båda systemen kräver någon form av kontroll: Sverige har riksdagen som kan när som helst återkalla befogenheterna, och USA:s presidentorder kan prövas av domstol eller upphävas av kongress eller efterföljande president.
- Båda reglerar hur länge dessa beslutsbefogenheter kan gälla (3 månader i Sverige utan lagstöd, till upphävning i USA).
Men det finns flera viktiga skillnader:
- Tidsgräns: Sverige max 3 månader utan lagstöd, med obligatorisk riksdagsprövning inom en vecka; USA obegränsat tills stopp.
- Aktivering: Sverige kräver riksdagens kvalificerade majoritet först; USA-presidenten kan ensidigt agera när som helst.
- Återkallelse: Sverige – riksdagen ensidigt och när som helst; USA – indirekt via domstol, kongress eller ny president.
- Räckvidd: Sverige – endast föreskrifter, inga grundlags- eller vallagsändringar; USA – bred myndighetsstyrning med indirekta samhällseffekter.
- Kontrollfrekvens: Sverige – efterhandsgodkännande per åtgärd; USA – ingen förhandskontroll.
Stärkt konstitutionell beredskap” heter en proposition som regeringen lade fram i somras och som riksdagen nu röstat igenom.
Riksdagen.
