Prenumerera

Logga in

Zoom

“Antiwoke-kampanjer” mot datorspel 

Datorspelare

Nyligen släpptes ett av årets största datorspel, Assassin's creed shadows, och det har hamnat mitt i en så kallad antiwoke-kampanj. Anledningen: huvudkaraktären är svart. Spelet är ett av flera som dragits in i spelvärldens kulturkrig, drivet av influencers, nätforum och miljardärer som Elon Musk.
– Det handlar om mer än bara spel. Det handlar om vem som har tolkningsföreträde och vilka röster som får dominera, säger journalisten Myra Åhbeck Öhrman.

Datorspel engagerar – på nätet finns en rad spelforum och influencers på Youtube har miljontals följare. Ett exempel är svensken Pewdiepie som länge var den största Youtubern i världen och vars innehåll främst var kopplat till datorspelande. Även om den så kallade gamingkulturen är lika mångfacetterad som samhället i övrigt så skapas regelbundet rasistiska och sexistiska drev mot spelutvecklare ur miljön.

– När vi pratar om “gamingkulturen” syftar vi ofta på den dominerande online-subkulturen, som ofta består av yngre vita män som använder rasistiska uttryck i spelchattar. Kopplat till den finns stora influencers vars hela affärsmodell går ut på att hitta något att vara upprörd över. Högerpopulistiskt innehåll inom gaming är mycket vanligare än vänsterinnehåll på plattformar som Youtube. Det är inte en slump, det är en strukturell dominans, säger journalisten Myra Åhbeck Öhrman, som själv livesänder och recenserar spel på medieplattformen Twitch. 

Myra Åhbeck Öhrman har samtidigt som frilansjournalist granskat den högerextrema miljön och dess ideologier bland annat för Expo. 

Senast i raden att drabbas är spelfranschisen Assassin’s creed, en populär spelserie inom actionäventyrsgenren där spelare tar rollen som lönnmördare i olika tidsperioder. Spelen är påkostade och placerade i historiska kontexter som forna Egypten eller antikens Grekland. Det första spelet i serien släpptes 2007 och har blivit ett av de mest sålda spelserievarumärkena. Totalt har serien sålt över 200 miljoner spel. 

Det senaste spelet i serien, Assassin’s creed shadows, utspelar sig i feodala Japan på sent 1500-tal. Förra året släpptes trailern till spelet och då avslöjades att huvudkaraktären är baserad på den historiska figuren Yasuke, som kom till Japan som slav med portugiserna, men som kom att bli vasall till den japanska härskaren Oda Nobunaga.

Speltillverkarna Ubisoft skriver om valet att bygga en historia kring Yasuke:

“Yasukes historia är tillräckligt öppen för att ge utrymme för kreativitet, då det fortfarande finns många frågor och spekulationer kring honom.”

Influencers och Musk i drev mot svart karaktär

På youtube sprider stora spelinfluencers budskap om att mångfald i spel förstörs på grund av mångfald: Foto: skärmdump/Youtube.

Valet av huvudkaraktär, med Yasuke som har afrikanskt ursprung, satte igång ett drev mot utvecklarna av spelet.

– Det handlar ju i grund och botten om ett högerextremt narrativ om att vita män håller på att raderas ut av svarta, transpersoner och feminister. Detta är ett sätt att driva kulturkriget för män som bara har datorspel och inte bryr sig om något annat. De upplever att alla huvudkaraktärer inom kulturen ska finnas för dem, så som det varit tidigare. De känner sig svikna, säger Myra Åhbeck Öhrman.

En av dem som engagerat sig i det senaste Assassin’s creeds-spelet är Elon Musk, som utmålar sig själv som en så kallad “gamer”. Han har bland annat påstått att han är en av de bästa spelarna i världen på datorspelet Diablo. I början av året hävdade han även att han var en av de bästa i världen på Path of Exile 2. Han visade också upp en karaktär som var topplistad i spelet. Men när han spelade karaktären under en livesändning anade många oråd; han kunde inte hantera spelmekaniken och erkände senare att han hade köpt karaktären.

Elon Musk gör vad som liknar en Hitlerhälsning samtidigt som han tackar Trumpväljarna för att ha ”räddat civilisationen” i samband med presidentinstallationen i Washington. Foto: AP/TT

Elon Musk kommenterade ett inlägg på sin sociala medieplattform X, där det rasades över att Assassin’s Creed-spelet blivit “woke”, och att det är “stötande bortom ord” att ha en “svart homosexuell huvudperson” i Japan.

“DEI Kills art”, svarade Elon Musk.

DEI, som står för Diversity, equity and inclusion (mångfald, rättvisa och inkludering), används ofta för att beskriva initiativ som syftar till att skapa mer representativa och inkluderande miljöer inom företag, organisationer och medier. Myra Åhbeck Öhrman menar att Elon Musk är en del av den högerradikala gamingkultur som hon pratar om. 

– Det är ju precis den gruppen han vill imponera på – hela hans drivkraft verkar vara att bli accepterad av unga killar på nätet. Han köpte till och med Twitter delvis för att få uppmärksamhet i dessa kretsar. Han vill vara en meme-maskin, någon som är relevant och cool i deras ögon. Det är ganska sorgligt att en av världens rikaste män, i femtioårsåldern, är så desperat efter att få bekräftelse från tonåringar online. 

Så du menar att han egentligen påverkas mer av “gamingkulturen” än vad han själv påverkar den?

– Ja, absolut. Han försöker efterlikna de coola killarna på internetforumet 4chan runt 2015. Hela hans grej är att framstå som en av dem – att bli en del av deras kultur och idoliseras av dem. När Elon Musk heilade var det troligen hans sätt att signalera till den här gruppen – främst unga män på nätforum – att han är en av dem.

Andra som rasade över Ubisofts val var alternativhögerns poddprofil Tim Pool och Youtube- och spelinfluencern Asmongold som har 3,5 miljoner följare. På sin Youtube-kanal säger den senare:

“Jag är nästan ledsen över att spelet har släppts. Jag har samlat innehåll från det i över ett år.”

På en rad stora spelforum uppmanas det till bojkott av spelet. På sajten Metacritic, som sammanställer recensioner och betyg över spelet, finns en tydlig diskrepans mellan recensioner från medier och vanliga spelares recensioner. Speljournalisters betyg ligger på 82 av 100, medan användarrecensionerna ligger på 5,9 av 10. Flera betyg ligger på 0, med kommentarer som:

”Wokeness förstör verkligen inlevelsen.” och:

“Den enda så kallade mångfalden gäller svarta och HBTQ, äcklig fake DEI”, skriver en annan användare.

Spelutvecklare trakasseras

Förutom kampanjer på nätet kring datorspel som anses vara woke får dessa även verkliga konsekvenser för spelutvecklare. Den franska nyhetskanalen BFMTV rapporterar att de varit i kontakt med Ubisoft-anställda som berättar att de uppmanas att inte offentliggöra sin arbetsplats på sociala medier för att undvika trakasserier. En plan mot trakasserier har utarbetats av företaget för att hantera problem och erbjuda psykologiskt och juridiskt stöd.

BFMTV skriver att utvecklare har blivit måltavlor för personliga angrepp på nätet på grund av uttalanden om mångfald och inkludering. Även utvecklare med alternativa kläder har blivit kritiserade för att de anses vara ”problemet” med moderna spel.

Assassin’s creed shadows är det senaste spelet som dragit igång ett så kallat “antiwoke-drev”. Men bara för några månader sedan drabbades det kanadensiska spelföretaget Bioware när de släppte Dragon age: The veilguard. Spelet blev en magnet för “antiwoke-kritik” eftersom fantasyspelet inkluderade transpersoner.

”En överrepresentation av negativa röster”

Ross Keatley Thoms, PR-chef på spelstudion Liquid swords säger till Syre att  de alltid måste förhålla sig till vad han kallar en “högljudd” grupp.

– Vi ser en total överrepresentation av dessa negativa röster inom spelvärlden. De hörs mycket, men de är inte majoriteten, säger han. 

Keatley Thoms berättar att hans studio nyligen gått ut med att de börjat på ett nytt spelprojekt, men utan ge detaljer om spelet så flödade deras sociala medier över med kommentarer . 

– Direkt infann sig dessa röster på sociala medier och började ifrågasätta om projektet skulle bli “woke”. Tidigare arbetade jag för Minecraft. Där såg vi ännu mer av det här, på grund av den enorma publiken och mängden olika röster.

Den mest ökända mobiliseringen mot spelutvecklare kallas Gamergate. Denna internetrörelse tog form 2014 och kampanjen utvecklades snabbt till en omfattande trakasserikampanj mot flera kvinnor i spelindustrin och ledde till rena dödshot. 

– Under Gamergate 2014–2015 lärde oss mycket om problemen inom branschen som särskilt de som kvinnor möter. Spelindustrin har alltid varit mansdominerad, säger Keatley Thoms

Bland ledarna för kampanjen fanns Steve Bannon, som senare blev rådgivare till Donald Trump och nu är en inflytelserik profil inom den så kallade MAGA-rörelsen.

– Ja, där har vi ytterligare en man i övre 50-åren som var del ett så kallat gamingdrev. En del av Gamergate handlade från början om att speljournalister ofta inte är en del av den subkultur som kallar sig gamers. Många gamers sitter hemma, är arga och skriver på Reddit – de blir inte journalister. Det skapade en klyfta mellan spelmedia och spelarna själva, säger Myra Åhbeck Öhrman.  

Hon menar att när folk blir upprörda över att det finns “fula eller mångsidiga kvinnliga karaktärer i spel handlar det om mer än bara estetik”. 

– För många signalerade det gamla spelklimatet att marknaden var skapad för dem – unga män. När spel börjar inkludera fler typer av karaktärer och perspektiv, upplever de att de inte längre är huvudmålgruppen, vilket gör dem frustrerade. Det är egentligen en kamp om vem spel ska göras för, fortsätter hon. 

Spel listas för ”wokeinnehåll”

En av en rad listor över spel som ska ”varna” för såkallat wokeinnehåll. Foto: Skärmdump/Steam.

På stora internetforum sprids listor över spel som anses vara “woke”. Anledningarna till att spel anses vara woke kan som Myra Åhbeck Öhrman tog upp handla om just att kvinnor upplevs vara oattraktiva, att kvinnor är huvudkaraktärer och “vita män” porträtteras som omanliga eller elaka. 

Till exempel är Spindelmannen 2 listad på en sådan sajt med motiveringen:

“Innehåller tydligt pro-DEI (mångfald, rättvisa och inkludering), pro-hbtq, anti-vapen och pro-abort budskap. Se hela recensionen för detaljer.”

Ett annat spel beskrivs som “slighly woke”, anledningen: 

“Erbjuder alternativ för kvinnliga spelkaraktärer.”

De så kallade antiwoke-kampanjerna har även fått effekt på vissa spelutvecklare. Spelutgivaren CI Games, känd för Lords of the Fallen, meddelade att företaget inte kommer att integrera ”några sociala eller politiska agendor” i sina spel. Den globala marknadsföringschefen Ryan Hill förklarade att företaget prioriterar en ”utmärkt användarupplevelse” med karaktärer och teman som är specifikt skapade för “sina kärn- och angränsande målgrupper”.

Han menar att spelare inte uppskattar inslag av “sociala eller politiska agendor” och hävdar att det är anledningen till att flera högprofilerade spel har presterat dåligt kommersiellt.

Hill gav samtidigt inga konkreta exempel på spel som misslyckats på grund av sociala eller politiska inslag och definierade inte heller hur han eller CI Games ser på begreppet mångfald, rättvisa och inkludering (DEI), rapporterar PC Gamer.

Andra spelutvecklare har dock valt en annan väg. Vd:n för CD Projekt, utvecklaren av Witcher och Cyberpunk 2077, menar att mångfald av perspektiv främjar kreativitet och innovation.

Ross Keatley Thoms säger att det finns en fara att spelutvecklare kan påverkas av “antiwoke-kampanjer”, i synnerhet efter att Donald Trump valdes till president i USA och hans politiska agenda att slå ned på allt som han uppfattar som “woke”. 

– Vissa stora spelstudior kanske börjar tona ner sin strategi och lägga mindre fokus på moderering och representation, eftersom de ser att den amerikanska regeringen inte stödjer det.

Han tar även upp att de stora företagen som Meta som äger Facebook gått ut med att de ska lätta på sina regler och dra ned på modereringen. 

– Sedan administrationsskiftet i USA har vi sett en tydlig trend på sociala medieplattformar att röra sig bort från ordentlig moderering. Det kommer att bli intressant att se hur det utvecklas. Det kommer förmodligen bli förödande.

Hat på gamingplattformar

Trakasserierna och kampanjerna som drabbar spelutvecklare är även ett problem för spelare. En undersökning av den amerikanska organisationen ADL (Anti-defamation league) visar att hat och trakasserier är utbrett i onlinespel. I en undersökning spelade de fyra populära spel: Valorant, Counterstrike 2, Overwatch 2 och Fortnite. Identitetsbaserade trakasserier förekom i en tredjedel av spelsessionerna. Valorant och Counterstrike 2 framträdde som de mest problematiska spelen, där cirka två tredjedelar av sessionerna resulterade i trakasserier. Siffran för Overwatch 2 och Fortnite var betydligt lägre, med trakasserier i åtta procent respektive 20 procent av fallen.

Tidigare undersökningar från den amerikanska organisationen ADL visar att 76 procent av vuxna spelare (18-45 år) och 75 procent av tonåringar (10-17 år) har rapporterat att de upplevt trakasserier i onlinespel. Säpo gick nyligen ut med en varning om att barn och unga i allt högre grad exponeras för grovt våldsinnehåll i gamingmiljöer på nätet.

Keatley Thoms menar att spelindustrin har ett ansvar att bemöta hatet kopplat till spel.

– Min åsikt är att man bör bemöta det. Jag tror inte att det är rätt att ignorera det och låta toxicitet stå oemotsagt. För varje dålig berättelse finns det två eller tre bra berättelser om inkluderande och trygga miljöer som byggs upp inom spel, säger han. 

Han menar att datorspel drabbats av kulturkrig som inte bara är kopplat till datorspel utan som är en del av samhället vi lever i. Datorspel, menar han, ska vara en personlig upplevelse. 

– Tv-spel är ofta skapade för att vara fantasifulla och ta oss bortom verkligheten, med magiska eller överjordiska karaktärer. De ger oss möjligheten att skapa vår egen upplevelse och känna oss inkluderade – oavsett om vi är queer eller tillhör en marginaliserad grupp.

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV