Belgien kommer att erkänna staten Palestina vid FN:s generalförsamling i september, meddelar landets utrikesminister.
”Palestina kommer att erkännas av Belgien vid FN-mötet! Och hårda sanktioner införs mot den israeliska regeringen. All antisemitism eller glorifiering av terrorism från Hamas-anhängare kommer också att fördömas hårdare”, skriver landets utrikesminister Maxime Prevot på X.
I juli sade Frankrikes president Emmanuel Macron att Frankrike kommer att erkänna en palestinsk stat vid generalförsamlingen i september i New York, enligt Aftonbladet. Även Andorra, Australien, Finland, Island, Irland, Luxemburg, Kanada, Malta, Nya Zeeland, Norge, Portugal, San Marino, Slovenien, Spanien och Storbritannien har sagt att de ska erkänna Palestina vid FN:s generalförsamling i september.
Några länder, som Kanada och Storbritannien, har ställt politiska och demokratiska villkor på palestinska myndigheten, exempelvis reformer och att val hålls där Hamas inte kan delta, rapporterar SVT.
Staten Palestina har hittills erkänts av 147 av FN:s 193 medlemsstater.
Generalförsamlingens ordinarie möte öppnas årligen den tredje tisdagen i september och pågår till mitten av december. Mötet återupptas i februari och pågår i princip till nästa generalförsamling öppnar. Det finns ingen tidsgräns för inlägg i debatten.
Rekordet innehas av Kubas före detta president Fidel Castro som 1960 talade i fyra och en halv timme, skriver Svenska FN-förbundet.
Generalförsamlingen
- Generalförsamlingen är det centrala huvudorganet och fattar beslut om FN:s årliga arbete. Alla FN:s 193 medlemsländer är representerade och har en röst vardera. Det görs alltså ingen skillnad mellan små och stora eller fattiga och rika stater.
- Beslut i generalförsamlingen fattas i form av resolutioner. Till skillnad från säkerhetsrådet är resolutioner antagna i generalförsamlingen inte bindande för medlemsländerna.
- Barnkonventionen, kvinnokonventionen och rasdiskrimineringskonventionen är alla exempel på internationella konventioner antagna av generalförsamlingen. Dessa blir bindande för de stater som undertecknat och ratificerat dem.
- En konvention föregås oftast av en deklaration, som är ett principuttalande eller en förklaring om de principer som ligger till grund för konventionen. Ett exempel är FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. (Ett dokument som ofta felaktigt antas vara juridiskt bindande.)
- Det finns också en mängd aktörer som har så kallad observatörsstatus. Heliga stolen, Palestina, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) och Afrikanska unionen (AU). Ett annat exempel är Internationella Rödakorskommittén (ICRC).
