Jämställdhetsmyndigheten visar i sin nya rapport hur bostadsmarknaden förstärker ekonomiska skillnader mellan kvinnor och män.
Bostadsmarknaden förstärker de ekonomiska skillnaderna mellan kvinnor och män. Det konstaterar Jämställdhetsmyndigheten i en ny rapport – Ett inneboende jämställdhetsproblem – Om ekonomisk jämställdhet på svensk bostadsmarknad.
Rapporten, som är beställd av Tidö-regeringen, visar att kvinnors lägre inkomster gör dem mer sårbara på bostadsmarknaden – särskilt vid separationer eller i situationer med våld i hemmet. På gruppnivå finns dock små skillnader mellan hur kvinnor och män bor.
– De flesta i Sverige bor tillsammans med någon och ofta med någon av annat kön. Att kvinnor och män ofta bor tillsammans riskerar att dölja flera av de jämställdhetsproblem som finns på bostadsmarknaden. Eftersom kvinnor i genomsnitt har lägre inkomster än män, även inom samma hushåll, blir kvinnor mer beroende av sin partner för sin boendesituation än tvärtom. Fler kvinnor än män får därför svårt att separera från en partner, säger Malin Allert, utredare, i en kommentar.
Bristen på hyresrätter slår särskilt hårt mot kvinnor som försöker lämna våld i nära relationer. Ekonomiskt våld – som kontroll av resurser, vägran att betala vid bodelning eller förstörelse av ägodelar – är en vanlig maktmetod. Att inte kunna skaffa en egen bostad kan i praktiken innebära att en kvinna tvingas stanna hos en förövare, enligt rapporten.
– Våld i nära relationer är den vanligaste orsaken till att kvinnor hamnar i akut hemlöshet. Och när det saknas bostäder får de bo kvar länge på kvinnojour. I värsta fall handlar det om liv och död, säger Evelina Johansson, utredare.
Att bekämpa fattigdom och jämna ut ekonomiska orättvisor är en del av Pekingplattformen, FN:s globala handlingsplan för jämställdhet, som 2025 har funnits i 30 år.
