Första studien om basinkomsten i Maricá: En chock 

Basinkomst eller medborgarlön beskrivs oftast som utopiskt. Men i staden Maricá i Brasilien har basinkomst faktiskt införts permanent. Den delas ut till nästan hälften av befolkningen – 93 000 personer – och lyfter de fattigaste över fattigdomsgränsen. Dessutom är den ett välkommet tillskott även för personer ur den lägre medelklassen.

– Maricá är det absolut mest intressanta basinkomstprojektet som pågår i världen just nu, sade Paul Katz, ansvarig för studien på amerikanska Jain family institute när Syre intervjuade honom strax efter att basinkomsten hade börjat studerats. 

Men nu, efter fem års arbete, anas en viss besvikelse bland forskarna, i varje fall gällande studiens resultat. 

– Vi förväntade oss att få en massa tydliga, signifikanta resultat, och när vi inte ser dem är det något av en chock, säger Roberta Costa, på Jain family institute och en av forskarna.

Hennes kollega Fabio Waltenberg, professor i ekonomi vid Universidade federal Fluminense i Brasilien, håller med. 

– Vi förväntar oss helt fantastiska resultat, antingen positiva eller negativa, som är väldigt tydliga, men här får vi överlag inte det.

I det här fallet är det förståeligt, poängterar han, vilket vi ska återkomma till senare.

Men några resultat var i varje fall tydliga. Ett var att mottagarna av basinkomsten fick högre inkomst. Det kanske inte är särskilt förvånande med tanke på att basinkomsten innebär just extra pengar. 

Men Fabio Waltenberg tycker ändå att det är intressant i ett avseende – de som fick mest ökning av inkomsten var ensamstående kvinnor, och hushåll med barn. 

– Den har tydligast effekt hos de mer utsatta grupperna, trots att basinkomsten inte är snävt inriktad utan ett väldigt brett stöd.

Fler i hushållet

Ett annat tydligt resultat, som var oväntat, var att hushållen med basinkomst växte i antal personer, och att många av dessa var arbetslösa. 

– Det är en enorm ökning av antalet hushållsmedlemmar, och ökningen beror inte på fler barn, det är tydligt, säger Fabio Waltenberg. 

Forskarna vet inte vilka det är som har flyttat in i hushållen med basinkomst. Men något som folk har pratat om i Maricá ända sedan studien startade 2019 är att basinkomsten gör att män väljer att återvända hem. 

– Vi har hört många gånger att män kommer tillbaka för att bo med sina familjer på grund av programmet. De har lämnat, men ändrar sig och åker hem, säger han.

Förutom männen kan ökningen i hushållet också bero på att andra anhöriga som bor i närliggande städer väljer att flytta in hos sina släktingar, på grund av basinkomsten. 

Att många felaktigt skulle ha skrivit sig hos mottagaren av basinkomst utan att bo där motsägs av kommunens tillförlitliga folkräkningar, där man bland annat knackar dörr, och som visar att befolkningen i Maricá faktiskt har vuxit mycket under senare år, uppger Fabio Waltenberg.

Ett av flera kriterier för att ett ekonomiskt stöd ska kallas basinkomst är att det är individuellt, alltså att  pengen är kopplad till personen, inte det gemensamma hushållet. Syftet med det är att människor då kan bli friare och exempelvis ha lättare att lämna en våldsam relation. 

Eftersom basinkomsten i Maricá också är individuell borde den rimligtvis inte leda till att hushållen växer. Men att det blivit så ändå kan hänga ihop med hur den beviljas och betalas ut. 

Kommunen undersöker enbart hushållets ekonomi första gången när basinkomsten beviljas för att se om man har tillräckligt låg inkomst för att ha rätt till pengarna. Därefter fortsätter basinkomsten att sättas in på kontot, utan några fler prövningar. Bosätter sig fler i hushållet får också fler individer basinkomst, eftersom det är hushållet som fått grönt ljus, oavsett hur många som bor där. Den samlade basinkomsten för hela hushållet sätts också in på ett gemensamt konto, inte individernas konton. Familjen har bara ett kontokort eller en app där de kommer åt basinkomsten.

– Så på det sättet är basinkomsten inte perfekt, enligt principerna om att basinkomsten ska vara individuell, säger Fabio Waltenberg.

Att basinkomsten i Maricá fortfarande är kvar i någon sorts hushållslogik tror han har att göra med att ett annat stöd i Brasilien – Bolsa familia – delas ut till just låginkomsthushåll.

– Jag tror att det här är en slags tröghetslogistik, för så här var det i tidigare policys. Det gjordes så här i det förflutna. Så vi fortsätter att göra det. 

Vissa oklara resultat 

Ett annat resultat från studien är att basinkomsten ledde till ökad konsumtion. Men alla pengarna användes inte till det. Samtidigt sparades inte överskottet heller, för forskarna ser ingen ökning av sparandet, vilket förvånade dem.

En möjlig förklaring är att basinkomsten i Maricá delas ut i lokal valuta, som bara går att använda i restauranger, butiker och på apotek på orten. Det är alltså inget att spara eller investera i. Dessutom var inflationen hög under den här tiden, vilket också gjorde det mer logiskt att spendera pengarna innan de tappade i värde. 

Hur mottagarna använde delen av basinkomsten som de inte konsumerade är oklart. Det är en av de saker som Roberta Costa känner sig missnöjd med att sakna svar på. Forskarna ställde en mängd frågor om hur pengarna användes, men det blev ändå inte helt utrett. 

Säkert är i varje fall att basinkomsten inte gick till alkohol och cigaretter. Det är annars något som motståndare mot basinkomst ofta försöker framhäva, trots att det saknas bevis för att förbrukning av den typen av ”frestelser” skulle öka med en basinkomst. 

Många andra studier visar att basinkomsten gör att människor blir mindre deprimerade, men det var inte signifikant i Maricá. En del andra studier visar att barnens skolresultat och hälsa förbättras med basinkomst. Inte heller detta kunde studien visa säkert, även om det fanns antydan till detta. 

Mindre arbetsinkomst

När det gäller arbete visar studien i Maricá lite tvetydiga resultat. Inkomsterna från arbete minskade, men samma sak gällde inte antalet arbetade timmar. Mottagarna av basinkomst tycks alltså ha jobbat ungefär lika mycket som tidigare, men till en lägre lön. 

– Vi kan inte veta exakt vad det beror på, men det får oss att tro att de har bytt jobb under pandemin. Eftersom de får den här basinkomsten från kommunen kan de ta ett jobb som gör att de kan arbeta hemifrån och vara i karantän, men som kanske har lägre lön, säger Roberta Costa.

Att så många av resultaten blev vaga har flera förklaringar, berättar Fabio Waltenberg. Ett handlar om uppdelningen av grupperna som undersöktes. De hade båda liknande inkomst från början, men bara den ena gruppen fick basinkomst, den andra inte. 

Samtidigt borde alla under en viss inkomst i Maricá ha rätt till basinkomst, enligt regelverket. Varför den ena gruppen inte hade basinkomst vet inte forskarna. En kvinna som Syre intervjuat tidigare berättade då att hon först hade svårt att bli registrerad för att få basinkomst, att det var mycket byråkrati och vändor fram och tillbaka till kontoret innan hon till slut beviljades stödet, men att basinkomsten sedan bara flödade på. 

Om de som inte hade basinkomst hade svårigheter att bli inskrivna i systemet, eller vad det berodde på att de saknade basinkomst trots att de borde ha rätt till den, är inget som forskarna undersökte.

“Solidaritetsekonomi”

En annan förklaring till de vaga resultaten kan vara att alla deltagare i studien lever på samma ort. Det är möjligt att basinkomsten ”spillde över ” till andra fattiga i samhället, genom att de som fick basinkomst exempelvis konsumerade mer, åt mer på restauranger eller hjälpte andra ekonomiskt.

Dessutom har kommunen en rad andra sociala stöd. Basinkomsten är bara en av flera delar i vad som i Maricá kallas för ”solidaritetsekonomi”. Lokaltrafiken är gratis, det finns olika sorts stöd för studenter och dessutom är det lätt att få mikrolån för den som vill starta eget företag, bara för att nämna några exempel. 

Därtill hade basinkomsten funnits i flera år innan studien började genomföras. Det skiljer sig från många andra studier, exempelvis den i Finland, där urval av deltagare och studiens utformning kunde genomföras på ett mer strukturerat sätt. 

Studien genomfördes också under pandemin, så det är oklart hur exempelvis arbete skulle påverkas när inte kommunen uppmuntrar folk att stanna hemma i karantän. 

Basinkomst genom oljeintäkter

En annan sak som är speciell med studien, och basinkomsten generellt i Maricá, är att den finansieras via kommunens intäkter från olja. Hur en basinkomst skulle påverka samhället på andra ställen, som kanske tvingas höja olika skatter för att finansiera den, ger resultaten inte riktigt svar på. 

– Ja, jag tycker att det är väldigt viktigt att berätta att det som händer i Maricá skiljer sig mycket åt från hur finansieringen av en basinkomst skulle gå till på andra platser. Att basinkomsten kommer från olja är något vi behöver vara uppriktiga med, säger Fabio Waltenberg. 

Roberta Costa framhåller å sin sida att basinkomsten faktiskt infördes innan kommunen fick del av de stora oljetillgångarna. Det har en av grundarna bakom basinkomsten berättat i intervjuer till studien.

– Han pratade om att det också handlar om politik. När de startade basinkomsten 2013 var det viktigare att faktiskt få igång systemet, även om det i början bara hjälpte ett fåtal människor, för att sedan försöka få fram mer pengar för att utöka programmet, säger hon. 

Att systemet fanns på plats var också något som underlättade under pandemin då summan på basinkomsten höjdes tillfälligt för att bland annat hjälpa människor i karantän. På andra orter i Brasilien tog det längre tid att dela ut liknande kontantstöd. 

– Vi är glada över att basinkomsten verkar ha hjälpt mottagarna under den hårda tiden som pandemin innebar, säger Roberta Costa.

Resultaten från studien har publicerats hos NBER, National bureau of economic research, som ett så kallat working paper, vilket betyder att det inte behöver ha granskats av ämnesexperter innan publicering.