För att kunna utvinna metaller till havs vänder sig nu det kanadensiska gruvbolaget The metals company till USA – istället för till FN. Kritiken är omfattande.
– Den internationella havsbotten är mänsklighetens gemensamma arv, ingen stat bör vidta ensidiga åtgärder för att exploatera den, säger Louisa Casson, kampanjledare på Greenpeace i en kommentar.
Omgivet av beckmörker på mellan 3000 och 4000 meter vilar potatisformade metallklumpar längs med milsvida slätter. På klumparna lever svampdjur och ny forskning har visat att klumparna bidrar till att syresätta djupet. I mörkret simmar också sällsamma varelser, så som ”rosa havsgrisar” med slangfötter och sjögurkor som dammsuger. Att vi överhuvdtaget vet det är på grund av de gruvbolag som nu vill utvinna metallerna som finns i klumparna, som på svenska går under namnet polymetalliska noduler. För att en dag kunna få tillstånd via FN-organet International seabed authority (ISA), har bolagen finansierat den forskning som de senaste åren kartlagt livet i de otillgängliga djupen på internationellt vatten.
Men att spika de regler som ska göra det möjligt att utvinna metallerna tar tid. Trettio år efter att ISA skapades är de ännu inte på plats. Flera länder, däribland Sverige och EU, anser inte heller att något beslut kan tas i dagsläget, då gruvbrytningens påverkan på djuphaven ännu är otillräckligt utredd för att kunna göra en rättslig miljökonsekvensbeskrivning, berättar Jacob Hagberg, kansliråd på klimat- och näringslivsdepartementet.
– Just nu anser regeringen att man inte kan ge sådana tillstånd förrän man har tillräcklig kunskap om effekterna av djuphavsgruvbrytning, säger han.
Industrin vill börja snarast
Samtidigt trycker industrin på för att reglerna ska färdigställas och det kanadensiska bolaget The metals company (TMC) hör till företagen som ligger längst fram i att kunna påbörja en exploatering av metallerna i djuphavet. I ett oväntat drag avser de nu ansöka om tillstånd via USA – istället för att invänta att regelverket färdigställs inom FN-organet ISA.
– Vad vi behöver är en tillsynsmyndighet med ett robust regelverk och som är villig att ge vår ansökan en rättvis behandling. Därför har vi formellt inlett processen med att ansöka om licenser och tillstånd enligt det befintliga amerikanska regelverket för gruvdrift på havsbotten, säger vd Gerard Barron i en kommentar.
Innehåller kritiska metaller
Polymetalliska noduler, även kallade mangannoduler, innehåller fyra viktiga basmetaller: kobolt, nickel, koppar och mangan, i en och samma malm. Dessa noduler har bildats under miljontals år genom utfällning av metaller från havsvatten och porvatten i sediment och ligger på djuphavets havsbotten. På vissa ställen täcker de mer än 70 procent av botten. För att vara av ekonomiskt intresse måste förekomsten överstiga 10 kg per kvadratmeter. Det område som kan bli först ut att bli exploaterat ligger mellan Hawaii och Mexico, i ett område som går under namnet Clarion-Clipperton zone (CCZ). Flera forskare och miljöorganisationer befarar stor och irreversibel miljöpåverkan.
International seabed authority/GreenpeaceI ett pressmeddelande uppger bolaget också att man träffat tjänstemän i Vita huset och den amerikanska kongressen och där uppmuntrats av ”intresset för den roll som mineraler från djuphavsområden kan spela för att säkra USA:s försörjningskedja”.
”USA:s lagstiftning om gruvdrift på havsbotten ger störst sannolikhet för att snabbt få tillstånd för kommersiell utvinning av mineraltillgångar på havsbotten”, skriver bolaget vidare.
Sverige deltar inte
USA har inte ratificerat FN:s havsrättskonvention, UNCLOS, som ISA:s mandat utgår ifrån. Men hur de rättsliga möjligheterna är för The Metals company att söka om tillstånd hos amerikanska myndigheter istället för hos ISA, vill Jacob Hagberg på regeringskansliet låta vara osagt.
Vad skulle det innebära om de lyckas få tillstånd via USA:s myndigheter?
– Det skulle vara ett väldigt dåligt prejudikat. Det stora problemet som vi ser det är att man då frångår överenskommelsen om att för att bryta mineraler i ”areas beyond national jurisdiction”, alltså på det fria havet, så ska man ha tillstånd från International seabed authority.
Nyligen avslutades ett möte inom ISA i Kingston, Jamaica, där sekretariatets huvudkontor ligger. Men Sverige deltog inte i förhandlingarna.
– Sverige deltar inte och röstar inte. Regeringskansliet har inte helt enkelt resurser att bemanna det, säger Jacob Hagberg.
Greenpeace rasar
Under mötet ska Leticia Carvalho, generalsekreterare för ISA, ha sagt att ”alla ensidiga åtgärder skulle utgöra ett brott mot internationell rätt och direkt undergräva de grundläggande principerna om multilateralism, fredligt utnyttjande av världshaven och kollektiva styrelseformer”, rapporterar The Guardian.
Även miljöorganisationen Greenpeace rasar mot The metals companys besked. I ett pressmeddelande beskrivs det som ett ”slag i ansiktet på det internationella samarbetet”.
– Vi uppmanar det internationella samfundet att resa sig och försvara multilateralismen mot oseriösa aktörer som TMC. Den internationella havsbotten är mänsklighetens gemensamma arv, och ingen stat bör vidta ensidiga åtgärder för att exploatera den, säger kampanjledaren Louisa Casson.
