Vad kan man utläsa av det som står på en gravsten? Mer än vad man tror. Professor Katharina Vajta undersöker språk och identitet på franska kyrkogårdar.
Den här helgen beger sig många till kyrkogården för att minnas närstående som lämnat jordelivet. För Katharina Vajta, professor i franska, är kyrkogården också en plats för forskning. På gravstenarna i franska Alsace, nära tyska gränsen, har hon studerat hur texterna på gravstenarna var en del i skapandet av regional och nationell identitet.
– Kyrkogården är en spegling av samhället, säger Katharina Vajta i en nyhetsartikel från Göteborgs universitet.
Hennes forskning är en del av den historiska sociolingvistiken och kyrkogården utgör vad man brukar kalla ett språkligt landskap.
– Det innebär att man ser språket på en specifik plats som information, men också som symboler för något. Man undersöker vad som sägs och på vilket sätt, men också vad som inte sägs.
Kyrkogården är förstås en speciell plats att forska på.
– Allt som har med döden att göra väcker känslor. Men jag tycker också det är ganska fint, vi kommer ju alla hamna här. Det fascinerande med kyrkogårdar är att man går genom tiden, genom människor i tiden, säger Katharina Vajta.
