När samtliga remissvar kommit in om utredningen om effektivare verktyg för att bekämpa brott som begåtts av barn står det klart att några omdömen är positiva, men att många är kritiska till förslagen – framförallt för att det innebär stora inskränkningar av flera rättigheter.
I måndags var sista dagen för att komma in med synpunkter på utredningen Effektivare verktyg för att bekämpa brott av unga lagöverträdare.
Utredningen, som presenterades i december, lade bland annat fram förslag på att hemliga tvångsmedel ska få användas i brottsutredningar mot barn under 15 år, vilket inte är tillåtet i dag. Det föreslås även utökade möjligheter att använda vissa andra tvångsmedel mot barn under 15 år, som till exempel husrannsakan och kroppsvisitation. Polisen föreslås också få hålla kvar brottsmisstänkta barn i fler fall och under längre tid än i dag, både i brottsutredande syfte och för att ”skyndsamt kunna överlämna barnet till föräldrar, annan vårdnadshavare, en tjänsteman inom socialtjänsten”. Ett annat förslag rör användning av biometriska uppgifter från barn under 15 år.
Bland de remissvar som kommit in hörs en rad kritiska synpunkter, framförallt på de förslag som rör tvångsmedel och att hålla kvar barn längre tid än i dag, både vid gripanden och när det gäller utökade häktningstider.
Rädda barnen säger nej till de flesta av förslagen, såsom förlängd tid för häktning av barn, förlängd tid för verkställighet av kroppsbesiktning, förlängd tid för skyldighet att stanna kvar för förhör. Detta då de menar att de strider mot barnrättsperspektivet i FN:s barnkonvention.
Däremot säger organisationen ja till förslagen som rör tvångsmedel och hemliga tvångsmedel mot barn, utifrån perspektivet att detta kan leda till tidig identifiering av barn som är i riskzonen för att begå grova brott, att skyddet för barn ökar samt en identifiering av äldre personer som rekryterar barn till kriminalitet.
Även Unicef och Barnombudsmannen tar utgångspunkt i barnkonventionen och avstyrker de flesta av förslagen. ”Vissa förslag bedöms stärka barns rättigheter genom effektivare brottsutredningar och fler uppklarade brott. Medan andra förslag, såsom ökad användning av tvångsmedel, innebär större intrång i barns personliga integritet”, skriver Unicef.
Redan för långa häktningstider
Också Civil rights defenders (CRD) avslår de flesta förslagen i sitt remissvar. De vänder sig bland annat emot att den så kallade häktningsfristen, det vill säga den möjliga tiden som man kan hålla ett barn häktat, föreslås förlängas från tre månader till fem månader.
”I över 30 år har Sverige fått återkommande kritik från bland annat FN:s tortyrkommitté och Europarådet avseende användningen av långa häktningstider och långtgående restriktioner”, skriver CRD, och hänvisar till FN:s barnrättskommittés rekommendationer om max 30 dagar.
Organisationen vänder sig även mot förslaget att använda sig av andra tvångsmedel än hemliga.
”Barn anses vara särskilt sårbara för det integritetsintrång som användning av tvångsmedel medför”, skriver organisationen och hänvisar till Europakonventionens och barnkonventionens skrivelser om rätten till privat- och familjeliv.
Även förslagen om hemliga tvångsmedel avstyrks, med motiveringen att det ”utgör ett synnerligen allvarligt intrång i barnets personliga integritet”
På samma sätt avstyrker de förslaget om att använda biometriska uppgifter från barn under 15 år, då de menar att det utgör ett allvarligt intrång i rätten till privatliv.
Långa häktningstider ”ytterst olämpligt”
Psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet fokuserar enbart på frågan om häktningstid, och konstaterar att ”tonårstiden är en kritisk och sårbar utvecklingsperiod där förmågor som självreglering och riskperception utvecklas”. Tonåringar har behov av ”en miljö där tonåringen har trygga vuxna omkring sig som förstår den omvälvande tid som tonårstiden innebär”. Fem månader är ”en avsevärd tid av en ung persons liv”, fortsätter de, och menar att en häktning under så lång tid kan skapa posttraumatiskt stressyndrom, PTSD, hos ungdomarna.
”Att skapa ny och förvärra befintlig psykisk ohälsa hos redan utsatta unga är både oetiskt och ökar risken för att den unge ska fortsätta med ett liv i kriminalitet. Förslaget om förlängd häktningstid är därför ytterst olämpligt för denna grupp i såväl etiskt som i brottsbekämpande syfte”, skriver institutionen.
Till de som är mer positivt inställda till utredningens förslag återfinns bland annat Brottsofferjouren, som menar att förslagen i sin helhet kan bidra till bättre förutsättningar att bekämpa brott och att tidigt komma igång med starkare förundersökningar. Även Åklagarmyndigheten är överlag positiv till förslagen, och skriver att den ”delar utredningens bild av att barn under 15 år som begår allvarliga brott är ett växande samhällsproblem som kräver betydligt fler verktyg för att effektivt kunna utreda dessa brott”.
