Forskare i USA har lyckats hitta nya antibiotika som tycks vara effektiva mot multiresistenta bakterier – ett av de största hoten mot människors hälsa. Enligt forskarna har AI varit avgörande för resultaten.
Antibiotika är det mest effektiva vapnet mot bakterieinfektioner men till följd av framför allt överdriven användning har resistenta bakterier blivit ett allt större problem. Bakteriers motståndskraft mot antibiotika klassas av WHO som ett av de största hoten mot människors hälsa och kallas ibland en ”tyst pandemi”.
Nu har forskare vid bland annat MIT i USA använt AI för att sålla fram nya typer av föreningar som biter på resistenta bakterier.
AI vaskade
I en artikel i tidskriften Nature beskriver de hur de låtit AI vaska fram förslag på kemiska strukturer som de sedan testat på labb och i djurförsök. Dessutom lyckades forskarna förstå hur AI kom fram till vilka molekyler som kan bli nya effektiva antibiotika.
I studien fokuserade forskarna på meticillinresistenta Staphylococus aureus (MRSA). MRSA kan ge upphov till allt från hudinfektioner till livshotande blodinfektioner.
AI-modellerna analyserade först omkring 12 miljoner olika molekyler och med hjälp av djupinlärning vaskade de fram kandidater som verkade vara både effektiva mot bakterier och ofarliga för mänskliga celler.
Påverkar cellmembranen
Forskarna förfinade sedan sökningen och använde ytterligare modeller för djupinlärning. Totalt hittade de 280 olika molekyler som de gick vidare med och testade i labb. De såg att två av dessa gav lovande resultat mot just MRSA. I ett nästa steg testades de på djur som infekterats med MRSA och de visade sig ha effekt.
Genom experiment kunde de se att de nya antibiotikamodellerna verkar slå ut bakterierna genom att påverka cellmembranen.
Forskarna vill nu gå vidare och undersöka om det går att göra kliniskt användbara läkemedel baserat på de nya upptäckterna.
Fakta: Antibiotikaresistens
Antibiotika används för att behandla infektioner som orsakas av bakterier.
Överanvändning av antibiotika har lett till att vissa bakterier har blivit resistenta, motståndskraftiga.
När bakterierna stöter på antibiotikan kan de utveckla motståndskraft genom att mutera. Då behöver patienten byta till en sort som fungerar. Men i det långa loppet uppstår nya mutationer – och till sist finns i värsta fall inget mer att byta till.
Risken för resistens minskar om antibiotikan inte används i onödan och om bakterierna inte utsätts för alltför låga eller kortvariga doser.
År 2050 väntas 70 000 svenskar drabbas av resistenta bakterier varje år, enligt Folkhälsomyndigheten.
Källor: Nationalencyklopedin, Vårdguiden.
