Natten till torsdagen brann det i en stor ladugård utanför Mellerud. I ladugården, som var på cirka 3 000 kvadratmeter, befann sig cirka 6 000–7 000 grisar och av dessa tros minst 3 000 ha dött i branden. Det är svårt att inte känna hur det skär till i hjärtat när man läser det här. Bilder av tusentals grisar som skriker i panik i ett brinnande inferno, grisar som trampar på varandra och kastar sig mot väggarna för att ta sig ut, far genom huvudet.  

Det är ännu inte klarlagt vad som har orsakat branden. Vad vi däremot vet är att det som gör att sådana här saker överhuvudtaget kan hända är det samhälle som tillåter att man håller tusentals grisar inspärrade tillsammans på en liten yta (i det här fallet hade grisarna alltså ungefär en halv kvadratmeter var att röra sig på). Ett samhälle där grisar, kycklingar, kor och andra djur ses som produktionsenheter snarare än som de individer de faktiskt är. 

Blir du illa berörd av att läsa om branden så kan det vara värt att tänka på att panikkänslor hos grisar tyvärr inte är någonting ovanligt. Det är tvärtom något som sker varje dag året runt, men det skapar sällan några rubriker i tidningarna. 

Varje år slaktas omkring 2,5 miljoner grisar i Sverige. En del självdör redan under transporten till slakteriet. När de väl kommit fram till slakteriet blir de ofta slagna på med plastpaddlar eller får elektriska stötar för att de ska röra sig framåt. Bedövningen inför slakten sker genom att man sänker ner dem i ett schakt med koldioxidgas, en omvittnat plågsam metod. Det kan ta upp till en och en halv minut innan gasen verkar och de förlorar medvetandet, under den tiden drabbas grisarna ofta av panik och gör allt de kan för att ta sig ut. 

Många av grisarna slaktas för att bli julskinka. Under julen sätter svenskarna varje år i sig omkring 9 000 ton skinka vilket motsvarar 642 000 grisar. 642 000 individer får alltså sätta livet till för att vi ska kunna frossa rejält några dagar om året.

Det positiva är att det inte finns någon lag som säger att det måste se ut så här. Det går alldeles utmärkt att strunta i skinkan oavsett vad traditionerna eller släkten säger. Istället kan du frossa i veganska rätter där inget djur har behövt sätta livet till. Om fler bestämde sig för att välja bort skinkan, korven och baconet skulle vi inte heller ha en industri som gör att bränder som den utanför Mellerud kan ske. Istället kunde vi ha en värld där grisarna sågs som individer och där de fick möjligheten att leva långa, fria och lyckliga liv.