Startsida - Nyheter

Glöd · Debatt

Romina Pourmokhtari – var är oljan från Marco Polo?

Miljö- och klimatminister Romina Pourmokthari (L), och Carl Oskar Bohlin (M), minister för civilt försvar, på en pressträff om oljesaneringen efter olyckan med passagerarfartyget Marco Polo.

Var är oljan som läckte ut när fartyget Marco Polo gick på grund i Hanöbukten i oktober? Vart tar föroreningarna i havet vägen? Vi måste ta ansvar för havet och vattendragen, skriver Andreas Vos och Kjell Andersson i ett öppet brev till miljöminister Romina Pourmokhtari.

Katastrofen Marco Polo. Vart tog oljan vägen? Vid kallt vatten sjunker olja. Hur rörde sig egentligen vattnet strömmarna och vågorna vid olyckan? Varför har vi inga dykande miljöinspektörer i Sverige?

Det verkar som ingen vet vart oljan tog vägen. Men vi vet att det endast finns en handfull fasta mätare som visar hur strömmarna går i hela Östersjön. 

SMHI har flera hundratals mätstationer på land som mäter vind och regn och så vidare, för att kunna förmedla vilket väder det kommer att bli de närmaste dagarna och varna oss om det till exempel blir för mycket regn, som kan orsaka översvämningar. Man har till och med gjort en databas, kallad Hydrografi i nätverk, där man kan följa i vilken riktning allt vårt ytvatten i våra vattendrag strömmar, och även grundvattnets flödesriktningar. Databasen tog många år att göra och kostade antagligen skattebetalarna stora summor, men en heroisk insats av olika myndigheter. 

Välter en lastbil med olja kan vi följa kontamineringen nedströms i vattensystemen i databasen, men när det sedan når vår kust är det stopp, för det finns inga mätstationer i havet. Därmed kan vi inte följa kontamineringen av havet för att inspektera bottnarna eller hur ekosystemet påverkas av utsläppen. Detta är olyckligt när nu en stor färja läckt ut mängder med olja till Hanöbukten. 

Att ta ansvar för vår havsmiljö och få tillräckligt med mätstationer i Östersjön hade varit till stor hjälp, men det är inte vad myndigheter och politiker prioriterat under gångna decennier. 

Vi gör en undersökning av Skånes alla kommuner om hur ofta man bräddar (släpper ut orenat avloppsvatten) från reningsverken och var deras regn och dagvatten mynnar ut. Av inkomna svar blir man mest förvånad över hur dålig kontroll kommunerna har. Vet man inte var rören mynnar ut till vattendragen kan man ju inte kontrollera eller veta vilka föroreningar som kommer med vattnet ut. Många kommuner hänvisar till VA SYD, NSVA, Mittskåne Vatten och så vidare. Vilket visar på att det inte finns något större intresse av att veta. Borde inte alla kommuner ha en egen karta som visar var utsläppsrören mynnar ut och var föroreningarna tar vägen? 

Borde det inte finnas en nationell databas där alla förorenande utsläpp läggs in? Vi borde som nation kunna följa kontamineringen nedströms i svenska vattendrag, dricksvattentäkter och med mätstationer i havet veta vart föroreningarna tar vägen.

Det finns en framtid, och det beror ju mycket på oss själva hur den ska se ut. Vi har möjligheter att utan stora kostnader att få mer information inför beslut angående vår gemensamma samhällsplanering kring hav och vattendrag. Detta hade gjort att nationen kunnat detaljrikta ekonomiska medel mot giftiga utsläpp vilket sparat nationen enorma kostnader i förstörda ekosystem under vattenytan i vattendrag och längs med kusterna. 

Framtiden för vårt gemensamma hav och vattendrag för våra barn, barnbarn och kommande generationer är vi villiga att diskutera med miljöministern.

Här är några filmer som vi tycker att miljöministern borde se:

Vättern under ytan
Leva eller låta dö, Hanöbukten
Död botten
Vi ska ha en miljö där vi ska kunna äta fisk och alger från Öresund
Lillgrund
Efter regn kommer fimpar och portionssnus ut i havet


Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV