Dags att se tillbaka på året som snart avslutas. Inget vidare år. För Sveriges del tänker jag på handslaget med stort H. Ulf Kristerssons hand tillplattad och skrynklig i Erdoğans näve i samband med att Sverige fick lägga sig platt inför att bli medlem i Nato. En märklig, men talande, bild.
Den får symbolisera svensk politik 2024. För det var mycket som skrynklades och tillplattades. Den feministiska utrikespolitiken, rättssystemets grunder, klimatpolitiken. För att inte tala om begreppet ”grön omställning”. Som nu mjölkats ur på sitt innehåll så att det bara finns ett tillplattat skal kvar.
Plötsligt beskrivs fler gruvor och kärnkraft som delar av ”den gröna omställningen”. IEA, det internationella energiorganet, har kommit fram till att det krävs minst sex gånger så mycket metaller i omlopp som idag för att vi ska klara ”den gröna omställningen”. För vissa naturresurser som mineraler handlar det om flera hundra gånger mer än vi använder idag. Och vi vet i stort sett inte ett dyft om vad det innebär för miljö och hälsa. Bäst att blunda…
Vi ska också blunda för den kemikalieanvändning (”affärshemligheter”) som är del av de processer som möjliggör ”grön teknik”. Northvolt må vara del av en klimatrelaterad omställning, men är sannerligen inte grönt.
Även skogsskövling motiveras med den gröna omställningen. Skövla utav bara helvete, fjällnära skogar också. Vi ska lära oss att timmeråkar är skog…
Även i den cirkulära ekonomin dräller det av problem med arbetsmiljö och utsläpp. Så de som lättvindigt pratar om cirkulär ekonomi som ska upprätthålla tillväxten gör det för lätt för sig. De blundar med ena ögat.
För att komma tillrätta med problemen, för att nå verklig grön omställning, räcker inte retorik. Vi måste komma till rätta med grundorsaken till den kollaps som vi faktiskt närmar oss. Det vill säga de system och de strukturer där ekonomisk tillväxt är själva motorn. Ett system som kräver ständigt ökande konsumtion och ökande materialflöden leder oss rakt in i en planetär kollaps även om vi skulle klara klimatmålen.
Det ideologiska innehållet i begreppet grönt har tillintetgjorts. Sossar och fack, liberaler och näringsliv har lyckats. Utan att ens ledande miljöpartister reagerat. När vi gröna värnade begreppet var vi noga med att ”grönt” var en ideologi med krav på systemförändringar, strukturförändringar och normförändringar. Arbetslinjen skulle ersättas med en livslinje, ekonomisk tillväxt med livskvalitet. Begrepp som småskalighet, decentralisering, deltagande demokrati och medborgarperspektiv var centrala punkter. Grön omställning var så mycket bredare och djupare än att bli av med fossila bränslen. Förstår vi inte det är vi illa ute.
Än värre är att de som egentligen förstår det inte vågar säga det. Mer än mellan skål och vägg. Se där något att bita i för språkrören! Låt inte sossar och systemet krama ihjäl er. Ta en titt på Ulf Kristerssons näve som kramandes tillplattad och skrynklig i Erdoğans hand. Se det som ett varningstecken.
Kattjouren har petat ner Sverigedemokraterna som mäktigast på Facebook, enligt Maktbarometern.
DN vägrar sluta ljuga om att nya prenumeranter ska få tidningen i brevlådan varje dag trots att utdelning bara sker tre gånger i veckan på landsbygden.
