En ny rapport, Antisemitism i Sverige efter den 7 oktober – upplevelser och konsekvenser, från Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet, visar att många judar drabbats av en ökad antisemitism som följd av Israels svar på Hamas terrorangrepp den 7 oktober.

”Antisemitism handlar inte om vad judar är eller gör, utan om antisemitiska fantasier om judar.”

Rapporten baseras på 294 ”kvalitativa enkätsvar”, 27 gruppvisa och individuella intervjuer och 136 medieartiklar. I enkätundersökningen uppger många av judarna att de känner en stor rädsla och oro för sin egen och sina närmastes trygghet och säkerhet.

Christer Mattsson, föreståndare vid Segerstedtinstitutet, säger att många känner att deras judiska identitet är villkorad.

– Om jag som jude inte kan vara den jude jag vill vara i det offentliga så är det ett uttryck för antisemitism, men det är en antisemitism som är osynlig för alla andra, säger han till Sveriges Radio.

I rapportens ”avslutande reflektion” skriver författarna att rapporten ger ”en mörk bild av vår samtid” och uppmanar alla att ”lära sig se och undanröja” antisemitismen.

Rapportförfattarna hänvisar till en rapport från BRÅ och skriver att antalet hatbrottsanmälningar med antisemitiska motiv i Sverige ökade med drygt 450 procent under månaderna efter den 7 oktober – från 24 anmälningar hösten 2022 till 110 anmälningar hösten 2023.

”Allting tyder på att det svenska samhället likt många andra i Västeuropa står inför en våg av
antisemitism i kölvattnet av Gazakriget. Denna våg kan bli ihållande och Gazakriget har till
synes alla förutsättningar att bli ännu ett långt och utdraget krig i Mellanöstern. Det svenska
samhället måste därför förbereda sig på en långsiktig satsning mot antisemitism för att möta
denna våg.”