På sju olika platser runt om i världen har lika många gräsrotsaktivister gjort bestående skillnad för vår gemensamma miljö. Nu prisas de för sina framgångar, i vad som kan liknas vid ett grönt nobelpris.
– Vi vet att vi möter en mäktig industri i Brasilien och globalt, säger Marcel Gomes, en av pristagarna i en intervju producerad av The Goldman Environmental Prize som delar ut priset.
Priset som delats ut sedan 1990 lyfter några av de miljösegrar som kommit till tack vare ihärdigt arbete av gräsrotsaktivister runt om i världen. Bland de första vinnarna var den svenska läraren Eha Kern som tillsammans med sin elev Roland Tiensuu, drog igång en världsomspännande kampanj för att rädda regnskog i Costa Rica.
Hur det gick med den saken, finns återberättat i boken Barnen som ville rädda världen.
Ett trettiotal priser senare, är regnskog åter igen i fokus för ett av priserna. Den här gången är det den brasilianska journalisten Marcel Gomes, som prisas för att ha avslöjat hur boskap från illegalt avskogade delar av Amazonas flyttats till områden som avskogats legalt – för att på så sätt kunna säljas som legalt kött av köttgrossisten JBS, till flera stora livsmedelskedjor i Europa.
– Boskapstvätt är ett allvarligt problem i Brasilien, det är ett brott mot lagen men är vanligt förekommande, säger Marcel Gomes som ledde den omfattande undersökning som avslöjade fusket, i en video som producerats av The Goldman Environmental Prize som delar ut priset.
Sex stora livsmedelskedjor upphörde som en följd av rapporteringen att köpa in kött från JBS. En uppföljande undersökning, fick JBS att erkänna att de köpt nästan 9000 boskapsdjur från illegalt avskogad mark mellan 2018 och 2022, uppger The Goldman Environmental Prize.
På den afrikanska kontinenten, prisas Nonhle Mbuthuma och Sinegugu Zukulu, två aktivister som tillsammans med lokalsamhällena i regionen lyckades stoppa prospektering av olja och gas utanför Sydafrikas ”wild Coast”. Oljebolaget Shell planerade att använda seismiska undersökningar som hotade det marina livet i havet – men fick bakläxa av Högsta domstolen, efter att aktivisterna dragit frågan till rättsväsendet för att inte ha blivit konsulterade om planerna.
– I Sydafrikas konstitution står det tydligt att lokalsamhällen ska höras i samband med all form av exploatering. Men det var inget sådant, säger Nonhle Mbuthuma, i den video som stiftelsen producerat.
Nonhle och Sinegugus kampanj ledde också till ett bredare rättsligt erkännande av de kulturella och andliga rättigheterna för sydafrikanska urfolk som försöker skydda sina miljöer, uppger The Goldman Environmental Prize.
– För oss är det inte bara ett hav, det är en helig plats, säger Nonhle Mbuthuma.
I kategorien öar och ö-nationer, prisas Murrawah Maroochy Johnson från Australien för sitt arbete att stoppa en kolgruva, vilket hade lett till att 1,58 miljarder ton koldioxid skulle ha släppts ut i atmosfären och stora arealer värdefull natur skulle ha gått förlorade. Genom att hänvisa till delstaten Queenslands lagstiftning för mänskliga rättigheter, lyckades man övertyga markdomstolen om att rekommendera delstaten att avvisa gruvans tillstånd, då miljöskadan gruvan skulle ge upphov till skulle begränsa urfolkens mänskliga och kulturella rättigheter.
– Vårt arbete är att ge vår mark en talan, för den kan inte tala själv, säger Murrawah Maroochy Johnson.
I Asien prisas indiska Alok Shukla vars kampanj framgångsrikt räddade 180 000 hektar natur rik på biologisk mångfald från att behöva ge plats för 21 planerade kolgruvor, medan filosofiprofessorn Teresa Vicente prisas i Europa. Hon ledde en kampanj som resulterade i att Europas största saltvattensjö fick juridiska rättigheter. I kategorin Nordamerika får Andrea Vidaurre’s från USA pris för att hennes kampanj resulterat i en banbrytande policy, som ska resultera i nollutsläpp från lastbilar och godståg i Kalifornien 2036.
