Varma perioder i historien anförs ibland som argument mot att vi befinner oss i en klimatkris. Men modern arkeologi visar att de där perioderna inte var så varma – i själva borde vi ta dagens uppvärmning på ännu större allvar, skriver Bo Jonsson.
DEBATT. Vi har under en tid utöver indikationer även fått handfasta bevis för att dagens snabba temperaturökning saknar motstycke under tusentals år. Föremål av trä, bark, tyger och läder som varit dolda läggs i dagen nu när urgamla isar smälter bort. Med dateringstekniken C14 får vi tidsperspektivet. Dagens uppvärmning saknar historiskt motstycke.
År 2003 gjordes de första fynden i Schnidejoch-passet i schweiziska Alperna. Bland annat ett pilkoger i näver, båge med pilar, läderföremål etcetera. C14-analys visade att föremålen var ungefär 6 500 år gamla. Så långt tillbaka, förmodligen ännu längre, var alltså Schnidejoch-passet snö- och istäckt. Hade föremålen tappats på bar mark hade de snabbt multnat bort, samma om snö- och istäcket varit sporadiskt borta. Föremålen som täcktes av snö efter att ha hamnat i snön, smälte inte fram under bronsålderns värmeperiod (cirka 1450–1250 f Kr), inte heller under den romerska värmeperioden (cirka 300 f Kr–300f Kr) eller under den medeltida värmeperioden (MWP) runt 1000-talet (när vikingarna koloniserade Grönland). Först med dagens kraftiga uppvärmning har föremålen kommit i dagen.
Den så kallade ismannen Ötzi smälte fram redan 1991, i de italienska Alperna, efter att ha legat infrusen i 5 300 år. Kroppen var så väl bevarad att forskarna kunde studera såväl tatueringar på huden som innehåll, inklusive parasiter, i magsäcken. Inte heller Ötzi hade utsatts för väder och vind någon gång under tidigare värmeperioder.
Sett till dagens förhållanden kan vi dra slutsatsen, att vår tids uppvärmning, den som även hotar liftsystem och hela skidorter i Alperna, saknar historiskt motstycke. Särskilt illavarslande med tanke på att den globala medeltemperaturen för närvarande stiger med ungefär en kvarts grad per decennium – mycket snabbare över land, inte minst i områdena kring Alperna. Uppvärmningstakten avtar heller inte – tvärtom.
Här i Norden har en ny arkeologi sett dagens ljus, allt eftersom snö- och istäckta områden smälter bort. En av de mera spännande fyndplatserna finns i Lendbreen, Jotunheimen, Norge. En glaciär över vilken det gick en färdväg ända fram till medeltid. De tidigaste fynden är från 300-talet e Kr. Även i detta fall kan vi slå fast att området inte var snö- och isfritt någon gång under tidigare nämnda MWP. Kläder, läderföremål och till och med snöskor för hästar har bevarats i isen och smälter fram intakta. Leden, som passerade över ett snö- och istäckt område, hade vid barmark dessutom varit närmast oframkomlig då underlaget består av stenskravel.
SVT behandlade i Vetenskapens värld Sveriges historiska klimat i programmet Vetenskapen bakom Historien om Sverige. Ett långt inslag tar upp analyser av pollen och trädringar (dendrokronologi). Nej, inga spår av någon värmeperiod i form av MWP.
Tvärt emot ett gediget kunskapsläge sprids myten om MWP. Alltid med syftet att förminska allvaret i dagens uppvärmning. En ursäkt för att vi inte behöver bry oss, klimatförändringar har alltid funnits, det var ju varmt då …
Det är uppseendeväckande att ledamöter i Sveriges riksdag sprider falsarierna. Och då inte bara sverigedemokrater utan även moderata ledamöter. Såväl Lars Beckman på Gävleborgsbänken som Jan Ericson från Västra Götaland delar glatt vidare inlägg om en forntida värmeperiod. Trots att den aldrig funnits.
Agerandet, att argumentera i direkt strid med gällande kunskapsläge, måste klassas som direkt ovärdigt en riksdagsman. Vi kan kalla det klimatförnekande, samtidigt som herrar Beckman och Ericson (och säkert några till) uppvisar ett genuint förakt för såväl vetenskap som för den vetenskapliga metoden. Kunskap finns, och med lite vilja är den är lätt att ta till sig.
