Klimatkrisen påverkar skördarna och bidrar till konflikter som i sin tur förvärrar matbristen. Samtidigt bedrivs handel med exempelvis spannmål som om det vore aktiehandel på börsen, skriver Johanna Deinum.
DEBATT. Globala livsmedelspriser har sett enorma fluktuationer de senaste åren. Vad är det som ligger bakom detta? Priserna steg till rekordhöga nivåer 2022 innan de sjönk 2023, men har stigit långsamt igen i år. Enligt Carbon brief 2024-09-11 har extrema väderhändelser, geopolitiska konflikter, höga arbetskostnader, störningar i försörjningskedjan och ökad efterfrågan bidragit till topparna.
Våldsamma konflikter
Globalt har priserna på många matvaror i år sakta ökat enligt FN:s livsmedelsprisindex, utan att en enskild faktor kan förklara det. FAO:s färska Foodoutlook-rapport konstaterar att de globala livsmedelsproduktionssystemen trots positiva prognoser förblir ”sårbara för chocker som härrör från extrema väderhändelser, geopolitiska spänningar, policyförändringar och utvecklingen på andra marknader”.
Faktum är att de flesta fattiga länder är relativt isolerade från globala prischocker, eftersom de till övervägande del är beroende av sin egen livsmedelsproduktion för att föda sin befolkning; vanligtvis importeras endast 10–15 procent eller mindre av matkonsumtionen. Detta är i stark kontrast med många länder i väst, som inte bara importerar mat till direkt konsumtion utan även som foder till djurindustrin.
Särskilt i de länder som har den högsta konsumentprisinflationen har livsmedelssystemet just i år rubbats av våldsamma konflikter. Maten har inte bara blivit dyrare – det har blivit matbrist i länder som Etiopien, Haiti och Sudan. Även i många högt skuldsatta låginkomstländer med svaga valutor finns en hög livsmedelsprisinflation, som till exempel Argentina, Venezuela och Turkiet.
För Europa har effekterna av den ryska invasionen av Ukraina bidragit till livsmedelsinflationen genom det ökade priset på energi, och därmed gödsel och bränsle. Ändå har världsmarknadspriset på basmat, som spannmål, sjunkit, jämfört med i början av detta år. Handel med basmat drivs som handel med aktier på börsen. Dessutom dominerar ett litet antal multinationella företag. Matinflationen finns också med i den amerikanska presidentvalskampanjen, där Kamala Harris går till val på sänkta matpriser och vill bötfälla företag som manipulerar priserna.
Torka och översvämningar
Klimatet spelar en viktig roll för skördarnas storlek. Under katastrofåret 2022 upplevde många länder i Europa ovanligt intensiva och utbredda värmeböljor under sommarmånaderna och många värmerekord. Det extrema vädret påverkade skördar och matpriser. I år har det däremot varit både ovanligt mycket regn och översvämningar.
Prognosen för England för 2024/2025 är att den totala produktionen av höstvete, höstkorn, vårkorn, havre och raps därför minskar med 17,5 procent jämfört med 2023. En ny prognos från Expana räknar med att potatisskörden i Europa för 2024 blir cirka 9 procent mindre än för 2023 på grund av för mycket regn. Belgien och Nederländerna var värst drabbade av vått väder under planteringar på våren, med skördeminskningar på 11 procent respektive 6 procent på årsbasis. I nordvästra Europa ser potatisskörden för 2024 däremot ut att bli överraskande stor. Tvärtemot vad alla trodde faller potatispriset i EU.
Olivträd i Medelhavsländerna står för en stor del av världens olivolja. Spanien, världens största producent, producerar mer än 40 procent. Torka och värmeböljor har minskat olivskörden i Spanien, såväl som i Italien och Grekland. Dessutom härjar i Italien en bakterie som angriper olivträd. Den globala olivproduktionen har minskat avsevärt med ungefär en tredjedel mellan 2021 och 2024, och priset på olivolja har därför stigit i en rad länder.
Även Kina har i år drabbats av höga temperaturer, översvämningar, torka och andra former av extremt väder. Juli 2024 var Kinas varmaste månad sedan 1961 då registreringarna började. Kina har hittills i år haft mer än 25 storskaliga översvämningar, enligt Global Times, fler än sedan mätningarna började 1998. Miljontals hektar jordbruksmark förstördes. Skördar av vissa grönsaker har ”decimerats”, rapporterade New York Times. Men den totala ris- och veteskörden för 2024/2025 för hela Kina förväntas öka enligt USDA. Kina är en stor producent av spannmål – odlar mer ris och vete än något annat land i världen – och vill utveckla sin egen kornbod ännu mer för att så småningom bli självförsörjande.
Klimatförändringar är globala
Apelsinjuice har de sista åren överallt blivit mycket dyrare. Brasilien är världens största apelsinproducent, och årets skörd väntas bli den sämsta på 36 år. I USA, den tredje största odlaren av apelsiner, sjönk produktionen med mer än 40 procent mellan 2020 och 2024. Förutom extremväder har apelsiner runtom i världen under de senaste decennierna drabbats av den obotliga sjukdomen citrusgröning, som sprids av en invasiv insekt och gör frukten oanvändbar. Floridaapelsiner har drabbats hårt av sjukdomen. Det är tydligt att stora monokulturer innebär en större risk för angrepp.
Den främsta orsaken till att även kaffebönor har blivit dyrare är den minskade kaffeskörden på grund av klimatförändringar i de viktigaste producentländerna, höga gödselpriser med mera. Därtill kommer ökade bränslepriser för rosterierna. Ungefär hälften av råkaffet i Norden produceras i Brasilien, och nu är prognosen för deras vårväder att det blir för varmt, och oron för kaffebrist pressar priserna till nya rekordnivåer på dagens börser.
Skördar i Sverige
De katastrofala översvämningarna i Europa visar vilka klimatrisker vi står inför, även i Sverige. Så klart påverkar flera av de extrema händelserna utomlands priserna på mat här hemma, eftersom Sveriges självförsörjningsgrad endast är omkring 50 procent. I Finland är motsvarande siffra cirka 80 procent. Efter förra årets historiskt dåliga skördar i Sverige, bland de sämsta på 30 år, närmar vi oss i år en skörd som är den bästa på länge. Vi får se om och i så fall hur det påverkar priserna i affären.