Målet med att halvera matsvinnet i världen till år 2030 sattes redan år 2015 i Agenda 2030. Men trots att det gått nio år har matsvinnet bara minskat marginellt, konstaterar forskare från Karlstad universitet i en ny rapport. Enligt statistik från förra året så slängs mer än 3,6 miljoner ton mat årligen i de nordiska länderna.

Nordiska ministerrådet, som beställt rapporten, menar att det är dags att göra mer på alla nivåer i matkedjan. 

– Vi har inte råd att fortsätta kasta ut maten. Matsvinn ska högst upp på agendan som en central fråga för klimatet, miljön, beredskapen och ekonomin, säger Karen Ellemann, generalsekreterare för Nordiska ministerrådet, i ett pressmeddelande. 

Viktigt för klimat och biologisk mångfald

Internationella matsvinnsdagen instiftades av FN just för att påminna om vikten av att vi slänger mindre mat, av många orsaker. Matproduktionen och mattransporter står för en stor del av världens utsläpp av växthusgaser och har en stor påverkan på miljö och biologisk mångfald.

Rapporten som överlämnades till Nordiska ministerrådet i fredags innehåller flera rekommendationer för att få ner matsvinnet. 

– Det handlar om allt från att implementera kraftfulla politiska verktyg för att minska svinn, till att stärka det nordiska samarbetet och sätta tydligare krav på datadelning samt bedömning och rapportering av matsvinn, säger Helén Williams, docent i miljö- och energisystem, och en av författarna av rapporten, i pressmeddelandet.

Flera åtgärdsförslag

I en debattartikel i DN listar forskarna till rapporten några av de åtgärder de rekommenderar. Bland annat att minska antalet kampanjer i mataffärerna. ”Handeln är experter på att få oss konsumenter att köpa mer än vad vi tänkt och när vi väl kommit hem med ett överskott av mat blir det lätt att en del kastas”, skriver forskarna.

Man bör också se över regleringen när det gäller datummärkningen, då ordet ”bäst före” uppfattas av många konsumenter som att maten inte går att äta efter detta datum. 

Ett annat förslag är att införa specifika regler för matförpackningar, utöver de mer generella förpackningsreglerna. Detta för att lyfta den betydelse som förpackningen kan ha för att minska matsvinnet. ”Mindre mängd mat per förpackning kan i en del fall minska svinnet. Förpackningen kan också fungera som en budbärare med information om hur konsumenten kan avgöra om maten i den specifika produkten är säker att äta”, skriver författarna.

I rapporten ges även förslag till konsumenterna. Olika familjer har givetvis olika utmaningar, som kan bero på alltifrån olika smakpreferenser och dieter till svårigheter att planera inköpen när man lever ”varannan vecka”-liv.  Men generellt kan man tänka på dessa faktorer, enligt rapporten: 

Planering

Att planera veckans måltider och titta igenom vad man här hemma och därefter göra en shoppinglista är centralt. Här är det också viktigt att tänka över hur mycket mat som egentligen går åt, så att man inte köper för stora förpackningar. Det finns även en risk att man köper för mycket färsk frukt och grönsaker, vilka riskerar att bli dåliga efter relativt kort tid. Den som kan bör överväga att köpa mindre mängder, fler gånger.

Köpa produkter med kort datum

Köper du produkter med kort utgångsdatum så kan du hjälpa till att minska affärens matsvinn – givetvis förutsatt att du själv kommer att hinna tillaga och äta upp maten. Ofta kan du också hitta erbjudanden på dessa produkter.

Förvara på rätt sätt

Viss produkt mår bättre av fyra plusgrader i kylen än åtta. Samtidigt så kan vissa grönsaker och frukter ta skada om det är för kallt. Här gäller det att informera sig och anpassa sig. Se också till att regelbundet kolla igenom vad som finns i kyl och frys, så att maten inte blir stående där för länge.

Äta det som du köpt

Det låter självklart. Men se till att bara laga så mycket mat som familjen/hushållet äter upp. Alternativt: Se till att hitta på kreativa sätt att tillaga och äta upp matrester. Kom ihåg att det oftast går att äta mer av grönsaker och frukt än vad man kanske tänker på. Broccoli-stammar och potatisens ”tvättade skal är bara ett par exempel. 

Planera för matresterna

Grönsaker som börjar se tråkiga ut kan vara utmärkta i en gryta, halvgammal frukt kan bli till en god smoothie. I dag finns det också mängder av tips på internet om hur man kan ta tillvara överbliven mat. För att inte glömma bort matresterna, se till att förvara dem synligt i kylskåpet. 

Nyfikenhet

Att mäta sitt eget matavfall kan vara en bra utgångspunkt för att reflektera kring det egna matsvinnet. Att fundera lite kring värdet av mat kan också bidra till att öka respekten för maten och den energi och de resurser som lagts för att producera den. Kunskap är också viktig, till exempel om vad de olika begreppen ”bäst före” och ”sista förbrukningsdag” betyder. (Det första är en rekommendation där produkten kan vara bra även efteråt, medan det andra är en märkning på känsligare produkter som kan vara direkt skadliga att äta efter datumet.)