DEBATT. Så har det åter varit dags för presention av vilka som ska motta årets Nobelpris. Varje gång som jag hör och läser om Nobelpriset, funderar jag över hur Nobel skulle ha formulerat sitt nu 125 år gamla testamente om han levt nu. 

I testamentet står att priset ska ges till dem som ”under det förlupne året hafva gjort menskligheten den största nytta” i form av den viktigaste upptäckten i fysik, kemi och fysiologi samt i litteratur i ”det utmärktaste i idealisk rigtning”. 

Mycket har ändrat sig i världen sedan Nobel skrev testamentet. För 125 år sedan var en mycket stor del av världen kolonier till länder i Västeuropa. I kolonierna bedrevs sannolikt ingen forskning för 125 år sedan, och än i dag är det bara rika länder som har råd att bedriva avancerad forskning.

Det synes det mig som att det borde finnas åtskilliga forskare som kan mäta sig med dem som får priset. Att det skulle gå att avgöra vem som ska få priset i litteratur är kanske mest ett lotteri. Men hur ofta har Nobelpriset getts till någon som under det gångna året gjort mänskligheten den största nyttan?

I år har priset i fysik och kemi gått till forskning inom AI. Jag kan inte mer om AI än att jag läst en halv bok i ämnet, Tänkande maskiner av Olle Häggström vid Chalmers.

Olle Häggström ägnar en hel del tid åt att undersöka riskerna med AI och han skriver och föreläser om vad han kommer fram till. Efter att Nobelpriset getts till forskning om AI har han skrivit två artiklar som alla borde läsa. Den ena publicerades i Expressen  och inleds: ”Då AI-forskaren Geoffrey Hinton utsågs att jämte fysikern John Hopfield erhålla 2024 års Nobelpris i fysik uppstod en egendomlig situation som troligen saknar motstycke i Nobelhistorien. I sitt testamente 1895 skrev Alfred Nobel nämligen att hans pris skall tilldelas dem som ’gjort mänskligheten den största nytta’. Hinton fruktar att hans forskning tvärtom kan komma att bli till ofantlig skada för mänskligheten.” 

Den andra artikeln finns i tiskriften Kvartal med rubriken ”Open AI visar sitt rätta ansikte”

En av pristagarna fruktar således att hans forskning kan komma att bli till stor skada för mänskligheten, men det finns en risk till som inte nämns i Olle Häggströms artiklar. Jag avser här de ofantliga mängder elenergi som krävs för att driva AI. För att producera denna el behövs inte bara enormt med energi utan också stora kvantiteter av ändliga råvaror för att bygga nödvändiga kraftverk.

Världen står inför valet mellan att ständigt öka energinvändningen och råvaruförbrukningen, det vill säga tillväxten, och att omgående ändra levnadsvanorna i de rika länderna så att alla bidrar till att minska  energi- och råvaruförbrukningen, det vill säga nerväxt.

Jag emotser att Nobelprisen nästa år går till de bästa lösningarna som omgående börjar leda till att Jordens flora och fauna ska kunna levá under drägliga förhållanden utan risk för att utrotas. Dags att uppdatera Nobels testamente.