Regeringen pratar positivt om civilsamhället, men stryper samtidigt finansieringen. Nu måste vi i folkrörelserna gå samman och stoppa sabotaget, skriver Thomas Magnusson från Svenska Afghanistankommittén.
DEBATT. Den senaste tiden har regeringen genomfört flera angrepp på Sveriges civilsamhälle och folkrörelser. Finansieringen har skurits ned för ett brett spektrum av organisationer och studieförbund. Fredsrörelsens stöd har kapats. Likaså stödet för organisationers arbete med information och kommunikation kring global utveckling. Allmänna arvsfonden föreslås avvecklas. På det här viset begränsar regeringen civilsamhällets röst och pluralism.
Inom biståndet befinner sig nu många organisationer i kris. Regeringen vill ha ett bistånd som är effektivt, långsiktigt och transparent, menar de. Samtidigt genomför de just nu ett paradigmskifte i svenskt bistånd, helt utan insyn och dialog, där förutsättningarna för civilsamhället att verka effektivt och långsiktigt begränsas.
Nyligen kom ett förslag om att riva upp det system, där organisationer inom det svenska civilsamhället sedan decennier byggt upp samarbeten med lokala organisationer i samarbetsländer. I stället föreslås nu avtalen hävas och biståndsmyndigheten Sida ta över rollen. Om förslaget blir verklighet riskerar det att rasera det mångåriga stöd som stärkt rörelser för mänskliga rättigheter, demokrati och utveckling. Regeringen visar genom förslaget på sin okunskap kring civilsamhällets roll och mervärde.
För utvecklingssamarbete handlar om mycket mer än att betala ut bistånd. Det handlar om att skapa partnerskap, bygga upp kapacitet och långsiktigt stärka det lokala civilsamhället i grunden. Så skapas motståndskraft mot fattigdom och förtryck, en utveckling som är hållbar i längden. Det är effektivt.
Svenska Afghanistankommittén har i över 40 år engagerat tusentals medlemmar i ett stöd för det afghanska folket. Men vi är bara en organisation av många. Sammanlagt är vi hundratusentals personer i Sverige som på olika sätt engagerar oss i ideella föreningar och organisationer för att förbättra levnadsvillkoren för människor som lever i fattigdom och förtryck. Folkrörelser är en central del i en livskraftig demokrati. Det är en drivkraft för förändring. Från folkrörelsen väcks kunskap och engagemang för omvärlden och starka mellanfolkliga band. Det är en styrka för Sverige.
Att regeringen säger att civilsamhället är en viktig partner i biståndet, samtidigt som de så kraftigt underminerar dess mångfald och effektivitet är en skam.
Nu måste vi i Sveriges folkrörelser gå samman och stoppa sabotaget av det svenska civilsamhällesbiståndet!
