Demokratin i Sverige är fortfarande stark, men den har blivit svagare, även i förhållande till de andra nordiska länderna, skriver Kevin Casas-Zamora. Och demokrati är viktigt – det kan tända hoppet om fredlig förändring.
DEBATT. I slutet av 2024 kommer cirka tre miljarder människor att ha lagt sin röst i 73 nationella val världen över. Dessa höga siffror döljer dock en bekymmersam trend där demokratin står inför betydande utmaningar, även i stabila länder som Sverige. Valdeltagandet i det svenska riksdagsvalet 2022 sjönk till 84 procent, en minskning med tre procentenheter jämfört med valet 2018. Detta markerar en nedåtgående trend som har pågått sedan 1975, då valdeltagandet låg på 90 procent.
International Idea:s senaste rapport, Global state of democracy 2024 som publicerades den 17 september, belyser hur Sveriges minskade valdeltagande är en del av en global nedgång. Trots att Sverige är bland de länder som presterar i världen enligt International Idea:s demokratimätning, finns det utmaningar som skiljer landet från dess nordiska grannar. I nyckelkategorien ”Representation” (som innefattar förmågan att hålla trovärdiga val) ligger Sverige på samma nivå som övriga nordiska länder, men halkar efter Danmark och Finland i kategorierna ”Rättigheter” och ”Rättsstatens principer”. Den största skillnaden syns dock i ”Deltagande”, där Sverige rankas lägst i Norden på grund av minskat engagemang i civilsamhället. Denna nedgång kan inte kopplas till någon specifik regering eller något specifikt parti, utan är en trend som utvecklats under de senaste sex till åtta åren.
Rapporten, med titeln Global State of Democracy: Strengthening the Legitimacy of Elections in a Time of Radical Uncertainty, visar att det globala valdeltagandet har sjunkit från 65 procent till 56 procent under de senaste 15 åren. I ett av fem val mellan 2020 och 2024 har valresultatet ifrågasatts eller avvisats av förlorande kandidater eller partier. Rapporten pekar på hur både traditionellt starka demokratier, som till exempel USA, och demokratier som Colombia och Rumänien kämpar för att bibehålla väljarnas förtroende.
Den minskade tilltron till valprocesser är ett tydligt tecken på de utmaningar som demokratin står inför. Enligt data från International Idea sjönk den centrala indikatorn för ”Trovärdiga val” i 39 länder under 2023 jämfört med 2018. Detta står i kontrast till 2008, då 40 länder noterade framsteg. En annan studie från International IDEA visar att i 11 av 19 undersökta länder ansåg färre än hälften av de tillfrågade att det senaste valet var fritt och rättvist. Valförnekelse, som tydligt exemplifieras av Donald Trumps falska påståenden om det amerikanska presidentvalet 2020, har blivit ett globalt fenomen. Våldsamma protester efter valet i Brasilien 2022 är ett annat exempel på samma problematik.
Utmaningarna är dock inte begränsade till valprocesser. International Idea:s rapport visar att 2023 var det åttonde året i rad då fler länder noterade en försämring snarare än en förbättring i sina demokratiska prestationer – den längsta perioden av nedgång på ett halvt sekel. Nästan hälften av de 173 länder som omfattas av rapporten har under de senaste fem åren upplevt betydande försämringar inom centrala demokratiska områden som yttrandefrihet, pressfrihet och trovärdiga val.
Sverige står fortfarande starkt i internationella jämförelser när det gäller demokratiska indikatorer. Landet placerar sig på tredje plats globalt vad gäller ”Representation”, tionde plats i ”Rättigheter”, nionde i ”Rättsstatens principer” och elfte i ”Medborgerligt engagemang”. Sverige spelar även en viktig roll i att främja demokrati genom sin utrikespolitik och sitt utvecklingssamarbete.
Trots sin höga rankning står den svenska demokratin inför stora utmaningar. I den digitala sfären ökar spridning av desinformation och cyberhot, något som förvärrades under Sveriges Natoansökan. Partifinansieringen är ett annat kritiskt område, där avslöjanden från bland annat TV4 Kalla fakta om partiers försök att kringgå donationsreglerna har ökat medvetenheten om brister. Transparens inom detta område är avgörande för att stärka det politiska systemets integritet.
Samtidigt har måtten för pressfriheten i Sverige, trots ett starkt skydd, sjunkit sedan 2018, delvis på grund av ökande trakasserier mot journalister online. Sverige har också tappat något när det gäller ”Ekonomisk jämlikhet”, trots att landet fortfarande presterar väl, eftersom inkomstskillnaderna har ökat sedan 1990-talet.
Sveriges grundlag är, även om den är effektiv på många sätt, relativt sårbar för illiberala förändringar jämfört med i andra demokratier. Detta väcker viktiga frågor om hur man bäst skyddar demokratiska rättigheter och institutioner på lång sikt.
Att skydda valens trovärdighet och demokratin i stort är en brådskande uppgift även i länder med starka demokratiska traditioner som Sverige. International Idea:s rapport understryker vikten av att på global nivå säkra informationsintegriteten, reglera politisk finansiering, skydda pressfriheten och säkerställa valmyndigheternas oberoende.
Under detta globala valår påminns vi om att fria och rättvisa val är demokratins kärna. Det möjliggör mänskligt handlingsutrymme och erbjuder en kraftfull möjlighet att förnya demokratiska system, vilket nyligen har visats i länder så olika som Indien, Polen, Guatemala och Senegal. I sina bästa stunder kan demokratiska val tända hoppet om fredlig politisk förändring – något som är ovärderligt i en tid av global osäkerhet.
