Robin Zachari, 42 år, Kanslichef på Skiftet:

Demokratin är stark men också väldigt skör. Därför är den alltid både hotad och på väg att förverkligas. Regeringen inför antidemokratiska visitationszoner och försöker krossa oppositionens ekonomi och tidningar. Samtidigt utser regeringen sina kläggiga vänner som jobbar på lobbybyråer till statliga utredare. Det visar behovet av hårda regler för lobbyism i Sverige. Men sånt bryr sig inte vår SD-stödda regering sig om då de är för upptagna med att göra livet svårt för personer som flyttat  hit.

Jan Strömdahl, 87 år, ordförande, Folkkampanjen mot kärnkraft-kärnvapen:

Inte bara tror utan vet. De livsviktiga besluten om Nato och DCA till exempel har drivits igenom med hjälp av hjärntvätt och toppstyrning istället för folkbildning och folkomröstning. Sveriges deltagande i det pågående folkmordet mot palestinierna har tystats ner.

Martin Smedjeback, 50 år, ordförande, Save movement Sverige:

Ja! Det ser vi genom SD:s förslag om vandel, ett sätt att straffa eller bli av med folk som inte rättar sig i ledet. Vi ser också demonstrationsfriheten hotas med de sabotagedomar mot klimataktivister som fredligt har blockerat vägar. Demokrati brukar handla om grundläggande rättigheter för människor – men när ska vi också ta med basala rättigheter för icke-mänskliga djur? Tills dess har vi inte en verklig demokrati. 

William Grönlund, 49 år, Talesperson Klimatalliansen:

Ja. I närtid hotas demokratin av en repressiv politik. De inskränkningar i den personliga friheten som skett i jakten på (gäng)kriminella har nu vuxit till att bli en giltig lösningskarta också på andra medborgerliga beteenden som statsmakten finner besvärliga. Att demonstrerande klimataktivister numer åtalas under sabotagerubricering är ett exempel på detta.
I förlängningen kan förstås den systematiska begränsningen av medborgarnas liberala rättigheter leda till en tom demokrati där rösthandlingen snart är det enda som återstår. Och då är inte ens den säker längre.

Tove Ahlström, 46 år, VD, Global utmaning:

Demokratin i Sverige är robust, men den är ju inte immun mot hot. Utmaningar som ökad polarisering, desinformation och hot mot institutionernas oberoende är kännbara. Hotet mot demokratin har ökat mycket på senare år, till exempel med påverkansoperationer från främmande makt, som den om att socialtjänsten tar muslimska barn från sina föräldrar.

Göran Hådén, 43 år, grön skribent och analytiker:

Ja, många säger sig vara för demokrati, men väldigt få kämpar emot nu när demokratin urholkas och många tycker spontant att ”expertstyre” låter bra. Det hoppfulla är att det är lätt att få människor att själva inse att ”expertstyre” inte är genomtänkt, och att demokrati kräver mer än att rösta i allmänna val. 

Anna Stenvinkel, 56 år, Generalsekreterare, Forum Civ:

Ja. Enligt den färska demokratirapporten från V-Dem blinkar varningslamporna även i Sverige, som till exempel försvagning av yttrandefriheten, minskad respekt för politiska motståndare och att politiska partiers spridande av hatpropaganda ökar. Inom civilsamhället i Sverige märker vi en minskad vilja till dialog och snabba politiska beslut som försvårar för civilsamhället att endera verka eller anpassa sig till de nya förutsättningarna. Vi får därför inte vara naiva och tro att vi är vaccinerade mot hot mot demokratin utan behöver fortsätta verka för ett starkt civilsamhälle som är en av grundpelarna för en demokrati.  

Jan Jäger, 56 år, språkrör Basinkomstpartiet:

Vi har ingen demokrati i betydelsen folkmakt så länge vi har ekonomiskt otrygga människor. Det går inte att begära att människor utan ekonomisk grundtrygghet ska ta ansvar för demokrati, medmänniskor eller klimat. Ekonomiskt otrygga måste först och främst fokusera på sin egen överlevnad. De är per definition, rädda och lätta att styrda. Basinkomst skulle ge alla en möjlighet att vara kritiska, granskande och deltagande i en demokratisk process.

Evelina Sartori Valck, 30 år, programhandläggare och kommunikatör, Framtidsjorden:

Regeringen vill inte ha ett starkt civilsamhälle. Varken här eller internationellt. Att kapa presstöd och bidrag till studieförbund, freds- och kulturföreningar är tecken på det. Vi inom civilsamhällets utvecklingssamarbete har märkt det tydligt genom plötsliga och drastiska nedskärningar, orimliga omställningstider och att praxis inte följs i beslutsprocesser. Vårt utrymme att verka krymper och många organisationer kämpar för överlevnad. EU-valet i juni är viktigt för frågor där regeringen nu sviker.

Martin Nihlgård, 53 år, generalsekreterare Individuell människohjälp:

Ja, Sveriges demokrati är definitivt hotad. Det finns ett parti som ser Ungern som sitt politiska föredöme. De drar sig inte för att bedriva rena hatkampanjer mot till exempel muslimer. De pekar på media och civilsamhälle som fiender till staten. Det kommer varningar om att vi ser de första tecknen redan från till exempel V-dem vid Göteborgs Universitet. Sverigedemokraterna har en långsiktig plan för ett annat, mindre demokratiskt Sverige. Frågan är om de andra partierna klarar av att stå emot?

German Bender, 48 år, Utredningschef Arena idé:

Demokrati är inte en digital fråga, något man har eller inte har. Snarare är det en gråskala där alla länder befinner sig på en axel från mest till minst demokratiskt. Den nuvarande regeringen vill genomföra reformer som skulle föra Sverige närmare de mindre demokratiska länderna. Jag tänker på förslag som anmälningsplikt för personer i offentlig sektor, nedskärningar i folkbildningen, ökad övervakning och fler repressiva åtgärder, begränsningar av partilotterier, med mera. Ambitionen är inte att göra medborgarna friare och mer jämlika, snarare tvärtom.