Energibolaget Stockholm Exergi får tummen upp av Mark- och miljödomstolen. Planen är att de ska bygga en av de första anläggningarna för koldioxidinfångning i Sverige.
Att fånga in och lagra koldioxid så att det inte släpps ut i atmosfären är en av de tekniker som ofta lyfts fram som en viktig pusselbit för att klara klimatmålen. Tekniken, CCS, lyfts fram både av FN och här i Sverige som en en del av framtiden, i kombination med att minska utsläppen.
I Sverige finns ett stort antal projekt på gång och ett av de som har kommit längst är Stockholm Exergis planerade anläggning i Värtahamnen i Stockholm. Enligt företaget ska den suga ut 800 000 ton koldioxid från el- och fjärrvärmeanläggningen i Hjorthagen i Stockholm. Det motsvarar mer än de fossila utsläppen från Stockholms vägtrafik under ett helt år.
Tillståndet omfattar att uppföra och driva anläggningar för avskiljning av koldioxid ur rökgaser från ett biobränsleeldat kraftvärmeverk samt att komprimera, förvätska och mellanlagra den avskilda koldioxiden.
Stockholm Exergi får dessutom förbränna slam och uppföra en ny kaj i Energihamnen.
Även om Mark- och miljödomstolen nu har sagt okej behövs det bland annat investeringsbeslut men planen är att anläggningen ska stå klar 2027.
Anläggningen i Stockholm är så kallad bio-CCS (Bio Energy Carbon Capture and Storage) som innebär att den koldioxid som sugs upp har bildats av förnybara ämnen.
Koldioxidinfångning som klimaträddare tampas också med en del utmaningar. De främsta kritiken är att det är är bättre att förhindra utsläppen från början. En annan är hur den ska transporteras och förvaras. Slutlagring på svensk mark ligger långt borta, antagligen först i slutet på 2030-talet, enligt Statens geologiska undersökning (SGU). Det innebär att koldioxiden behöver transporteras och förvaras utomlands.
Koldioxidavskiljning och lagring (CCS)
CCS står för Carbon Capture and Storage, det vill säga avskiljning och lagring av koldioxid. Bio-CCS betyder avskiljning och lagring av koldioxid från förnybara källor.
Avskiljning och lagring av koldioxid ses som ett komplement till andra utsläppsminskande åtgärder.
Avskiljningen sker genom att koldioxid avskiljs från rökgaser vid skorsten, exempelvis vid en kraftvärmeanläggning eller processindustri. Koldioxiden komprimeras för att minska i volym och blir i princip flytande.
Koldioxiden kan sedan transporteras till slutgiltig lagringsplats och mellanlager via rörledning, fartyg, tåg eller tankbil.
Den infångade koldioxiden mellanlagras ofta, exempelvis i en behållare bredvid avskiljningsanläggningen eller i en hamn, i väntan på transport.
Permanent lagring kan ske genom att koldioxiden pumpas ner under havsbotten i geologiska formationer där den så småningom blir till sten.
Källa: Energimyndigheten
