Regeringen har tillsatt en utredning som ska ta reda på om det går att utvisa utlänningar med kopplingar till kriminella nätverk – utan att de dömts. Regeringen hänvisar till ”det försämrade säkerhetsläget” och att man vill skydda Sverige ”mot utlänningar som utgör kvalificerade hot”.
I dagsläget går det att utvisa personer utan svenskt medborgarskap som utgör ett allvarligt hot mot rikets säkerhet, exempelvis vid misstänkta planerade terrorbrott. Detta enligt lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar (LSU). Nu vill regeringen se över lagen och utvidga den till att gälla personer utan svenskt medborgarskap som har kopplingar till kriminella nätverk, men som inte är dömda.
– Det går inte att bortse från det faktum att det finns vissa likheter mellan terrorism och den grova organiserade brottsligheten. Även de kriminella nätverken är systemhotande. De har ett stort våldskapital som de använder med likgiltighet inför konsekvenserna för allmänheten, och de ägnar sig åt infiltration och annan otillbörlig påverkan för att främja sina intressen. Beslutet att tillsätta denna utredning är ett viktigt steg för att säkerställa att vi på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan skydda oss mot personer som utgör allvarliga hot mot vårt fria och öppna samhälle, säger justitieminister Gunnar Strömmer i ett pressmeddelande.
Utredningsdirektiven är en del av Tidöavtalet som regeringspartierna och Sverigedemokraterna kommit överens om. Richard Jomshof (SD), ordförande för justitieutskottet, säger i pressmeddelandet att ”det är av högsta prioritet att återupprätta tryggheten i landet”.
– Sverige ska inte vara en fristad för farliga personer och detta förslag är helt avgörande för att säkerställa att bland annat grova gängkriminella, även utan att de dömts för brott, faktiskt kan förvisas ut ur landet.
För att det hela ska uppfylla krav på förutsebarhet och proportionalitet får utredaren i uppdrag att ”noga överväga hur denna krets av utlänningar ska avgränsas och definieras”. Utredaren ska enligt direktivet också ”säkerställa att de förslag som lämnas är förenliga med de krav som ställs upp enligt regeringsformen, Europakonventionen, barnkonventionen och Sveriges åtaganden i övrigt när det gäller mänskliga rättigheter”.
Utredaren ska enligt regeringen också föreslå en förlängning av tidsgränserna för förvar och utökade möjligheter att använda tvångsmedel.
Uppdraget ska redovisas senast den 21 november 2025.
