Det ställs höga krav på dagens arbetare, inte bara ska de vidareutbilda sig för att hänga med på arbetsmarknaden, de förväntas även flytta för att hitta nytt jobb. Men det här är något som många av riksdagens ledamöter själva inte vill göra, visar Unionens nya undersökning.
Det verkar som att många av riksdagsledamöterna inte följer vad de själva lär ut. När undersökningsföretaget Novus ställde frågor till ledamöterna om vad de kommer att göra när de slutade vara förtroendevald, var det så många som hälften inte kunde tänka sig att flytta för att öka sina jobbmöjligheter.
– Det är anmärkningsvärt att de inte vill flytta när de kräver det av privata tjänstemän som förlorar jobbet. Denna tydliga dubbelmoral måste adresseras, säger Unionens ordförande Peter Hellberg, i ett pressmeddelande.
Undersökningen är beställd av Unionen som har velat att ta reda på politikernas inställning till omställning och kompetensutveckling. En annan frågeställning är den egna uppfattningen kring sin kompetens efter så många år borta från sin ”vanliga” yrkesroll.
Här är drygt hälften av övertygelsen att de inte har behov av kompetensutveckling.
– Att så många riksdagspolitiker inte förstår att de måste fylla kompetensgapet innan de återvänder till arbetsmarknaden är alarmerande. För varje minut som går halkar Sverige efter, på grund av att politiker inte fattar hur viktigt det är att vi alla utvecklar våra ”skills” mitt i arbetslivet. Sveriges politiker måste sluta ”skillgissa”, säger Peter Hellberg.
Kompetensbrist hinder
Unionen skriver att Sverige lider av kompetensbrist när landet nu genomför en av de största omställningarna av arbetsmarknaden för att möta digitaliseringen och klimatförändringarna. Enligt fackförbundet, som riktar sig mot tjänstemän, är arbetskraftsbristen det största hindret för företagens expansion.
Därför behövs mer kompetensutveckling och vidareutbildning, något som politikerna snarast borde åtgärda. Peter Hallberg vill även se att fler företagare tar ansvar för att utveckla sina medarbetares kompetens.
– Redan yrkesverksamma som är mitt i arbetslivet livet är en del av lösningen för att fylla kompetensgapet.
Unionens förslag till politiken: Så sluter vi Sveriges kompetensgap och slutar att “skillgissa”
- Ge CSN och Försäkringskassan de resurser de behöver för att effektivt handlägga ansökningar om omställningsstudiestöd.
- Nuvarande system för resurstilldelning ger svaga incitament för lärosäten att satsa på utbildning för yrkesverksamma.
- Skapa ett nytt system som ger universitet och högskolor stabila förutsättningar att erbjuda relevant och flexibel utbildning anpassad för lärande mitt i arbetslivet.
- Ge universitet och högskolor öronmärkta pengar för utbildningar riktade till yrkesverksamma, utöver befintliga takbelopp.
- I väntan på ett nytt resurstilldelningssystem tilldela Stiftelsen kunskap- och kompetensutveckling, KK-stiftelsen, medel för att hantera en ny modell där samtliga universitet och högskolor kan söka pengar för att i samarbete med näringslivet utveckla och testa nya utbildningar för yrkesverksamma.
- Genomför Valideringsdelegationens förslag om högskolan: Ett effektivt system för lärande mitt i livet kräver att förmåga att validera reell kompetens.
- Fortsätt bygg ut yrkeshögskolan för att möta utbildningsbehovet hos förstagångsstuderande och yrkesverksamma.
- Inför fördjupningsutbildningar som ger en kvalificerad yrkeshögskoleexamen på ett i stället för två år för dem med relevanta förkunskaper från eftergymnasial utbildning eller arbetsliv.
- Undersökningen har genomförts av Novus på uppdrag av Unionen. Total gjordes 204 intervjuer mellan 17 april – 21 maj 2024. Undersökningen är genomförd via korta telefonintervjuer.
