Nyår innebär en stress för många djur, när fyrverkerier och smällare ljuder i tid och otid. Nu visar en opinionsundersökning att 6 av 10 svenskar kan tänka sig att avstå från fyrverkerier – för att minska lidandet hos djuren. Även alltfler kommuner ser till att arbeta för ett minskat smällande.
– Forskning visar att så väl tama som vilda djur far illa av fyrverkerierna. De blir stressade och får dödsångest och ibland slutar det med att de flyr i vild panik och skadas eller dör, säger Åsa Hagelstedt, generalsekreterare för Djurskyddet Sverige, i ett pressmeddelande.
I en undersökning, som gjorts av Verian på uppdrag av Djurskyddet Sverige, svarar 6 av 10 att de kan tänka sig att avstå från att skjuta fyrverkerier eftersom de kan påverka djur negativt. 28 procent svarar att de redan i dag avstår från att skjuta fyrverkerier eftersom det kan påverka djur negativt.
Även många kommuner begränsar privatpersoners möjlighet att skjuta fyrverkerier. Djurens rätt, som varje år kartlägger kommunerna i sin så kallade ”Panglista” skriver i ett pressmeddelande att det i år är hela 191 kommuner, eller 66 procent, som begränsar privatpersoners användning av fyrverkerier med lokala föreskrifter, ofta genom tidsbegränsning till timmarna runt tolvslaget på nyårsnatten. Det är en ökning sedan förra året och en ökning med hela 25 procent sedan 2021.
Samtidigt uppger omkring 95 procent av Sveriges kommuner att de inte arrangerar fyrverkerier i kommunal regi, vilket är en kraftig ökning på bara några år. År 2020 var motsvarande siffra mindre än 25 procent.
– Det är väldigt positivt att fler kommuner tar ställning mot fyrverkerier och inför striktare regler för privatpersoner. Kommunala fyrverkerier kan verka som en lösning för att minska privat smällande, men i praktiken lockar de stora folkmassor och förstärker traditionen med fyrverkerier, snarare än att minska privat användning. Att fira in det nya året borde inte behöva innebära lidande och skräck för djuren, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt, i pressmeddelandet.
Men samtidigt innebär inte de lokala förbuden ett komplett skydd.
– Ofta tillåts det endast på vissa platser och tider i samband med tolvslaget på nyårsafton. Men dels följs inte reglerna och dels handlar det bara om tättbebyggda områden. Så lantbruksdjur och vilda djur saknar helt skydd, säger Åsa Hagelstedt på Djurskyddet Sverige.
Därför startade organisationen nyligen en kampanj, ”Levande bevis”, där personer med djur som är stressade och rädda kan skicka in ett foto på sina djur (inte i paniktillstånd, utan en vanlig bild) och en frivillig text för att berätta hur just det djuret upplever smällarna. Tanken är att kunna presentera dokumentationen som underlag i dialogen med politiker och beslutsfattare.
– Genom att samla in djurens vittnesmål skapar vi en tydlig bild av lidandet och ger politikerna en chans att agera. Det är dags att sätta djurens välmående före gamla vanor och verka för en förändring som gör skillnad på riktigt, säger Åsa Hagelstedt i ett pressmeddelande och fortsätter:
– För att förenkla och stärka skyddet så föreslår vi ett nationellt förbud till gagn för både djur och miljö – en tydlig lösning som skapar klarhet och trygghet för alla. Genom kampanjen vill vi också att många fler ska känna till de negativa konsekvenserna och ta sig en funderare om fyrverkerier verkligen är nödvändiga för att fira.
Fakta: Djur och fyrverkerier
Chocken från fyrverkerier kan få vilda djur att fly, hamna i fel områden eller på vägar, flyga in i byggnader och andra hinder, och till och med överge bon, vilket gör ungar sårbara för rovdjur. Flykten bidrar även till att de kan bli störda i vila och födosök.
Djur kämpar för att förstå fyrverkeriljud eftersom de inte bara är extremt höga utan också oförutsägbara. De förknippar sådana ljud med fara, och alla deras instinkter säger åt dem att springa till en säker plats. Och för djur är ljuset från fyrverkerier lika hotfulla som ljuden.
Varje år dör ett antal djur av chock på grund av fyrverkerier och många blir traumatiserade.
Att många hundar blir skräckslagna av fyrverkerier och smällare är välkänt, men även fåglar påverkas kraftigt negativt när nyårsnatten exploderar i höga ljud och skarpt ljus.
En nederländsk studie publicerad i Frontiers in Ecology and the Environment, visar att det i genomsnitt är 1 000 gånger fler fåglar i luften under nyårsnatten, med toppar ända upp till 100 000 gånger fler, än normalt. Effekten är som starkast inom en radie av 5 kilometer från fyrverkerierna, men ända upp till 10 kilometer är det åtminstone tio gånger fler fåglar i luften än vanligt. Fåglarna stannar också i luften länge. Det kan ta runt en timme innan de landar igen.
Även hästägare har vittnat om svåra traumatiska upplevelser för sina djur. De höga ljuden kan orsaka allvarlig psykisk stress, fysiska skador och även dödsfall. Lantbrukare har rapporterat att får, grisar, kor och hästar aborterat sina foster av rädsla för fyrverkerierna.
Djurskyddet Sverige
