Innan Rysslands invasion av Ukraina var majoriteten av svenskarna emot ett medlemskap i Nato. Sedan förändrades opinionen snabbt. Vad var det som var avgörande för förändringen? Det har forskare från Umeå universitet undersökt.
Vid tre olika tidpunkter undersökte Umeå-forskarna Jeffrey Mitchell, Andrea Bohman, Mikael Hjerm och Maureen A. Eger opinionen om medlemskap i Nato bland svenska universitetsstudenter. Genom enkäterna som studenterna fick besvara såg forskarna att opinionen fortfarande var splittrad efter att Ryssland invaderat Ukraina. Då var fortfarande cirka 40 procent emot ett medlemskap i Nato, skriver universitetet på sin hemsida.
Den stora opinionsförskjutningen kom istället i samband med att det politiska beslutet om medlemskap togs, visar studien. Det var först då som 32 procent bestämde sig eller bytte åsikt helt.
Att denna förändring skedde just då förklarar forskarna med två huvudsakliga faktorer. Dels brukar befolkningen historiskt sett sluta upp bakom sina ledare i samband med internationella kriser. Dels så har politikerna ett stort inflytande. Förändringen i opinionen skedde i stort sett i linje med de politiska partier som studenterna redan sympatiserade med, visar studien. Till exempel var studenter som stödde Socialdemokraterna mer benägna att ändra sin inställning till Nato efter att Socialdemokraterna ändrade sin position i frågan.
Bland de studenter som stödde Vänsterpartiet, som behöll sitt motstånd mot Nato, gick åsikterna däremot mer åt motsatt håll.