I fjol ansåg EU-kommissionen att strömmingfisket skulle stoppas i Bottniska viken. I år föreslår istället kommissionen ett fiske på drygt 66 000 ton.
– Det skulle innebära en fortsättning på destruktionen av Östersjön, säger Beatrice Rindevall, ordförande för Naturskyddsföreningen.
Bakom EU-kommissionens omsvängning ligger ett råd från Internationella havsforskningsrådet, som pekar på att rekryteringen nu ser bättre ut, det vill säga att antalet sillyngel har ökat. Till saken hör också att en nödmekanism i förvaltningen den här gången inte träder i kraft (till skillnad från i fjol), som säger att om risken för att ett bestånd kollapsar överstiger fem procent, ska fisket stängas. Med EU-kommissionens föreslagna kvot hamnar den siffran på 4,1 procent.
– Min förhoppning är att det här är någon slags vändpunkt, men det är för tidigt att säga, berättade nyligen forskaren David Gilljam vid SLU för Syre.
Men även om antalet lekmogna strömmingar ökat, har inte antalet äldre och därmed större individer gjort det, det vill säga de som kustfiskarna vill få upp.
– Det har faktiskt fortsatt sjunka, fortsatte David Gilljam.
Tar inte hänsyn till ekosystemet
Äldre strömmingar fyller en reglerande funktion, då de kan äta spigg – en liten fisk som i sin tur äter djurplankton, vars föda utgörs av växtplankton. Så om den stora strömmingen minskar i antal ger det spiggen möjlighet att öka, vilket leder till mindre djurplankton – och därför mer växtplankton. Förvaltningen av Östersjöns bestånd utgår från MSY-principen, det vill säga hur mycket fisk som maximalt kan fångas upp, utan att reproduktionen av beståndet äventyras – utifrån en viss accepterad risk. Men fiskets effekter på ekosystemet är inget som tas hänsyn till utifrån förvaltningsmodellen, varför inte heller EU-kommissionen beställer svar på sådana frågor från forskarna.
SLU/David Gilljam”Vi vill se ett stopp för trålfisket”
Att kommissionen på grundval av Ices råd föreslår ett ökat fiske, möter skarp kritik från Beatrice Rindevall, ordförande för Naturskyddsföreningen.
– Det finns i princip inga strömmingar som är över fem år gamla i Bottenviken. Strömmingar kan bli 20 år gamla. Men de hinner inte växa upp för att man fiskar dem så hårt, säger hon.
Ices råd är att mellan 66 446 och 74 515 ton strömming kan tas upp utan att riskera beståndets långsiktiga bärkraft. EU-kommissionen lägger sig på den lägsta nivån i sitt förslag (vilket innebär en ökning på runt 18 procent mot den kvot som beslutades i fjol). Men Beatrice Rindevall är kritisk.
– Vi vill se ett stopp för trålfisket. Man ska inte fiska med stora trålar på minimala bestånd. Sedan har vi inget problem med de två procent av kvoten som kustfiskarna tar upp, säger Beatrice Rindevall, som också menar att det råder stor osäkerhet kring Ices data som ligger till grund för förslaget.
Kräver fler åtgärder
Hur mycket fisk som slutgiltig får tas upp spikas i samband med att berörda ministrar möts den 21-22 oktober, där Sveriges röst är en av flera. Men Beatrice Rindevall lyfter att det också kan göras åtgärder nationellt – som att se till att en utlovad utflyttning av trålgränsen sker skyndsamt. Hon vill också att Sverige arbetar aktivt för att inrätta skyddade områden i Bottniska viken.
– Det skulle också vara i linje med den beslutade naturrestaureringslagen och de krav vi har vad gäller hav, sedan skulle vi också vilja se en annan inställning till felrapportering, just nu får man bara 2000 kronor i böter. Det måste kännas om man gör fel, säger hon.
