Europaparlamentet har godkänt Ursula von der Leyen och hennes nya EU-kommission med den minsta marginalen någonsin. Inför omröstningen uppmanade von der Leyen unionens medlemsstater att kraftigt öka investeringarna i Europas krigsindustri.
Med 370 röster mot 282, en historiskt liten marginal på 51,3 procent, röstade Europaparlamentet ja till Ursula von der Leyens nya kommission. Av de svenska partierna röstade alla partier för den nya EU-kommissionen förutom Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet som röstade nej.
Ursula von der Leyen kommer leda EU-kommissionen och dess 26 ledamöter ytterligare ett femårigt mandat. Hon har identifierat flera punkter som hon menar att EU kommer behöva fokusera på: Rysslands krig i Ukraina, Donald Trumps återkomst som president i USA och klimatkrisen, och ekonomiska frågor, rapporterar The Guardian.
I sitt tal inför omröstningen uppmanade von der Leyen Europas medlemsländer att öka försvarsbudgeten. Hon sa att medan Ryssland spenderar upp till 9 procent av sin BNP på försvaret, ligger Europas genomsnitt på 1,9 procent.
– Krig pågår vid Europas gränser, och vi måste vara redo för det som väntar. Vårt försvarssamarbete med Nato är avgörande, sade hon och att hon vill se ökade investeringar i den europeiska försvarsindustrin och gemensamma försvarsprojekt.
Von der Leyen menade också att Europa står inför tuffa val som kräver massiva investeringar i både säkerhet och välstånd.
Den nya kommissionen är den mest högerorienterade i EU:s moderna historia. Femton av de 27 kommissionärerna, inklusive von der Leyen själv, tillhör partigruppen Europeiska folkpartiet (EPP) där de svenska Kristdemokraterna och Moderaterna ingår. Två kommissionärer kommer från den nationalistiska ytterhögern. Det handlar om ungraren Olivér Várhelyi som står Ungerns premiärminister Victor Orbán nära och Raffaele Fitto från det postfascistiska italienska regeringspartiet Italiens Bröder. Fitto tillhör partigruppen ECR där även Sverigedemokraterna ingår.
Klimatkrisen hamnade i bakgrunden
I sitt tal lovade von der Leyen även att stå fast vid den europeiska gröna given. Samtidigt fick klimatfrågor mindre utrymme jämfört med ekonomiska frågor och försvarsfrågor. Hon betonade istället behovet av en konkurrenskraftig strategi för att minska innovationsklyftan gentemot USA och Kina samt stärka EU:s ekonomi och säkerhet.
Efter en utdragen godkännandeprocess, där alla 26 kommissionärer granskades i tre timmar långa förhör, lyckades samtliga kandidater passera. Processen tydliggjorde en skiftning från att granskningarna bedömer kompetens till att bli en politisk strid i ett alltmer fragmenterat parlament, skriver The Guardian.
