Varför skulle inte arbetarna på en arbetsplats äga och driva den tillsammans? Det vore demokrati, skriver Mats Leijon, och dessutom ger det självkänsla. Men i Sverige behöver lagstiftningen förändras för att fler ska få möjligheten.
DEBATT. Varför finns det så få arbetarägda företag i Sverige? Nej, det är inte kommunism när arbetare äger och jobbar på ett företag. Det är demokrati. En anledning kan vara att Sverige har EU:s sämsta lagstiftning på området.
USA har tio miljoner anställda i arbetarägda företag. De tar banklån för att finansiera köpet av företag med företaget som säkerhet. Den vägen är stängd i Sverige med nuvarande lagstiftning.
En annan anledning kan vara fackens skepticism. Vem ska de företräda? Ska de medla i tvister mellan ägare?
För att få till stånd något sådant här, krävs speciella förutsättningar. Man måste ju tro på företaget man vill ta över. Man måste ha en övertygelse om att man kan driva företaget bättre än nuvarande ägare.
Jag arbetade för många år sen på ett känt hotell i Malmö. De flesta av oss älskade ”vårt hotell” Där fanns en otroligt hög kompetens. Hundratals år av erfarenhet. Av olika anledningar började det gå dåligt. Vi visste vad det berodde på, men ägaren lyssnade inte på oss. Det var otroligt frustrerande. Några som han istället lyssnade på var hans golfpolare, som inte hade någon som helst erfarenhet av hotell, förutom att bo och äta gratis. Det gick naturligtvis, till vår stora sorg, i konkurs. Men då hade all spetskompetens redan slutat.
Att driva ett gemensamt företag är inte för alla. Många människor vill inte engagera sig. De är nöjda med en trygg anställning och en hyfsad lön. Det är inget att rynka på näsan åt. Men för dem som vill nå högre upp på Maslows behovstrappa, och inte är född med silversked i mun, är det nästan en nödvändighet med gemensamt ägda företag.
Lönen blir inte alltid högre, men i de svenska företag jag stött på, kan du räkna med en rejält tilltagen pension, och en återerövrad självkänsla. Du är behövd och uppskattad.
Det är mycket som måste finnas på plats innan vi genomför den här demokratireformen, framför allt lagändringar. Hur köper vi ut medarbetare som vill lämna ? Kan vi anställa arbetare som inte vill vara med och äga?
Jag hoppas i alla fall att jag har sått ett frö till fortsatta diskussioner.
