År 2005 nekades Trilochan Singh Oberoi, en sikh i USA, en tjänst som fängelsevakt i Kalifornien på grund av sitt skägg. Han överklagade och fick rätt – men Kamala Harris, som då var Kaliforniens justitieminister, ville ändå stoppa honom. Hur kommer hon att agera om hon blir USA:s president? undrar Vladan Lausevic.
DEBATT. År 2005 ansökte Trilochan Singh Oberoi, en sikh i USA, om ett jobb som fängelsevakt i Kalifornien. Han klarade alla tester och intervjuer men nekades jobbet eftersom han vägrade raka sitt skägg av religiösa skäl. Kaliforniens avdelning för kriminalvård och rehabilitering (CDCR) sa till honom att han var tvungen att raka sig eftersom ”gasmasker måste sitta tätt för att skydda fängelsevakterna från tårgas och pepparsprej”.
Tre år senare vann Oberoi en överklagan i Kaliforniens statliga personalnämnd, som fastställde att CDCR diskriminerade honom på godtyckliga grunder. Oberoi hävdade bland annat att sikher kan bära gasmasker och följa säkerhetsregler och påpekade att sikher har burit gasmasker i den amerikanska militären sedan det andra världskriget. Han betonade också att ”undantag för skägg tilläts för personer med medicinska behov”
År 2011 valde Kamala Harris, som då var Kaliforniens justitieminister, att fortsätta driva fallet emot Oberoi. Hon argumenterade i domstol att Oberoi inte borde anställas om han inte först rakade sitt skägg. Hennes argument väckte ilska från många medborgarrättsorganisationer.
34 grupper, inklusive ACLU och ADC, skrev ett brev till dåvarande guvernören i Kalifornien, Jerry Brown, där de kritiserade statens agerande mot Oberois rättigheter. De ansåg att Harris inställning var nedsättande mot religiösa minoriteter och i strid med justitieministerns plikt att upprätthålla medborgerliga rättigheter för alla i Kallifornien.
Först efter att medborgarrättsgrupper dragit uppmärksamhet till fallet förlikade sig staten med Oberoi och beviljade honom kompensation för förlorad lön och diskriminering, samt en chefsposition inom CDCR. Harmeet Dhillon, Oberois advokat, sa i en intervju att ”vad jag tar med mig från det är att [Harris] bara kommer att göra det rätta när det finns politisk granskning från hennes allierade”
Kamala Harris ståndpunkt i fallet med Trilochan Singh Oberoi var mycket felaktig på grund av hennes misslyckande att upprätthålla religionsfrihet och medborgerliga rättigheter. Fallet visar tyvärr att även formellt progressiva politiker kan drivas av en exkluderande, populistisk och diskriminerande agenda. Frågan är hur Harris kommer att agera i sociokulturella och frihetsfrågor, till exempel i frågor som rör flyktingar och minoriteter, om hon blir vald till USA president.
