Startsida - Nyheter

Radar · Miljö

Svenska kyrkans skogsbruk kan stå inför helomvändning

Människa i skog.

Efter en våg av kritik har Svenska kyrkan utrett sitt eget skogsbruk. Nu föreslår utredaren Göran Enander en helomvändning av skogsförvaltningen.  
– Svenska kyrkans budskap om ansvarstagande för klimatet behöver gälla på samtliga områden och tydligare omsättas i handling inom förvaltningen av skog och mark, säger han i ett uttalande. 

I dag skyddas 11 procent av Svenska kyrkans skogsmark. Den siffran bör höjas till 20 procent, enligt Svenska kyrkans utredare Göran Enander, som under onsdagen lämnade betänkandet Kyrkan och skogen – Ansvar, handling och hopp. En tredjedel av kyrkans skogsmark bör också ställas om till naturnära skogsbruk, enligt utredningen. I den resterande arealen ska skogsbruket anpassas med ”generell hänsyn till biologisk mångfald, minskad hyggesstorlek och högre ålder på skogen innan den får avverkas”. Det för att, som utredningen föreslår, bidra till större klimatnytta och ökad biologisk mångfald. Ett annat förslag i utredningen handlar om att kyrkans skogsbruk behöver leva upp till urfolksrättens principer, som ett led i kyrkans försoningsarbete. Utredningen föreslår vidare att odlingar av den främmande Contortatallen ska avvecklas inom en tioårsperiod.

– Det är min förhoppning att de nya målsättningarna ska bidra till att sänka konfliktnivån och att Svenska kyrkan inom något år ses som ett föredöme när det gäller hållbar skogsförvaltning, säger utredaren Göran Enander.

Kostnadskalkyl kan snabbt ändras

Svenska kyrkan är i dag Sveriges femte största skogsägare. Tidningen Sveriges natur skriver att 89 procent av kyrkans 470 000 hektar skogsmark nyttjas genom trakthyggesbruk, det som också kallas kalhyggesbruk. Om utredningens förslag vinner stöd kommer den siffran istället att bli 47 procent. 

Med förslagen följer en kostnadsberäkning. Enligt den kommer intäkterna från skogsbruket att under en övergångsperiod minska med en fjärdedel (drygt 100 miljoner per år), vilket motsvarar 0,4 procent av kyrkans samlade intäkter. Men kalkylen kan snabbt ändras om det skulle införas åtgärder för skogsägare som ökar kolsänkan, så som kol- och biokrediter. Utredningen pekar också på att skogsbruket med tiden kan komma att ge högre intäkter, då ett mer naturnära skogsbruk kommer att generera produkter som värderas högre:

”Lite högre ålder och högre timmerandel och timmeruttag ger på sikt högre intäkter från skogen. Intäkterna skjuts framåt i tiden. Trenden utvecklas långsamt men bör ha effekt inom 5–10 år.” 

”Svenska kyrkan är inget skogsbolag”

Sysselsättningseffekter för anställda och entrepenörer väntas enligt utredningen vara marginella. Även om det kommer att levereras mindre virke till industrin, skapas ”goda förutsättningar att öka leveranserna av kvalitetsvirke”. 

”På sikt kan intäkterna ökas och verksamheten bidra till ökad sysselsättning på gles- och landsbygd vilket sammantaget leder till en långsiktigt värdeskapande skogsförvaltning”, står det i utredningen. 

Åtgärderna går, som beskrivs i en artikel i DN, på tvärs mot vad skogsnäringens intresseorganisation Skogsindustrierna förespråkar. Något som Göran Enander i en intervju med tidningen inte ser något problem med. 

– Svenska kyrkan är inget skogsbolag, utan en enskild skogsförvaltare som utifrån lagstiftningen har stor möjlighet att påverka sin inriktning. Vi bygger vårt betänkande på den senaste forskningen och även på underlag från Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket. Och jag känner mig trygg i de bedömningar vi gör, säger han.

Som Syre tidigare berättat har Svenska kyrkans skogsbruk varit föremål för omfattande kritik. Nu väntas kyrkostyrelsen skicka ut betänkandet på remiss till stift, församlingar och andra aktörer. Därefter bereds förslagen och remissvaren vidare på nationell nivå, innan ett förslag kan lämnas till kyrkomötet för beslut.

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV