Kristdemokraternas ledare Ebba Busch vill avskaffa rätten för den som inte är svensk medborgare att rösta i valen till kommunfullmäktige och regioner. Förslaget begränsar demokratin eftersom alla som påverkas av beslut ska ha rätt att påverka dem, skriver Mikael Bertilsson.
DEBATT. Ebba Buschs (KD) förslag att se över invandrares rösträtt i kommun- och regionval väcker både politiska och moraliska frågor. Att förlänga bosättningstiden för rösträtt och därmed minska möjligheten för nyanlända att delta i lokalt beslutsfattande innebär en begränsning av demokratin i dess mest grundläggande form: alla som påverkas av beslut ska också ha rätt att påverka dem. Förslaget är inte bara problematiskt ur ett integrationsperspektiv utan utgör också ett hot mot demokratins legitimitet.
Lokala val är unika i demokratin eftersom de erbjuder medborgare och invånare möjligheten att påverka de beslut som ligger närmast deras vardag – skolor, äldreomsorg och infrastruktur. Att begränsa rösträtten i dessa val innebär i praktiken att exkludera en betydande del av befolkningen från att delta i utformningen av det samhälle de lever i.
Kristdemokraternas argument om att nyanlända lättvindigt får påverka valresultat i kommuner antyder att deras röster skulle vara mindre legitima än andra gruppers. Detta antagande är farligt eftersom det inte bara underminerar värdet av deras demokratiska bidrag, utan också stärker ett narrativ där vissa individer – baserat på ursprung eller tid i landet – ses som mindre värda deltagare i det politiska systemet.
Statistiskt sett är det dessutom osannolikt att en liten andel nyanlända skulle ”flippa” en kommunal majoritet, särskilt med tanke på valdeltagandet bland invandrare, som ofta är lägre än genomsnittet. Att föreslå förändringar baserade på en hypotetisk risk snarare än faktiska problem är politiskt opportunistiskt och riskerar att skapa splittring i samhället.
En av demokratins mest grundläggande principer är att makten ska utgå från folket, inte bara från medborgarna. I Sverige har principen om lokal rösträtt för ickemedborgare funnits sedan 1970-talet, och den har tjänat som ett integrationsverktyg. Genom att ge människor som bor och verkar i Sverige möjligheten att delta i lokala val får de en känsla av delaktighet och ansvarstagande.
Busch ifrågasätter dock denna tradition och antyder att medborgarskap ska vara den enda legitima grunden för rösträtt. Detta skulle exkludera många som betalar skatt, arbetar och bidrar till samhället, men som ännu inte har fått sitt medborgarskap. Att använda medborgarskapet som en tröskel för deltagande riskerar att skapa ett ”vi och dom”-samhälle, där vissa grupper stängs ute från beslutsfattandet trots att de påverkas direkt av de beslut som fattas.
En sådan förändring skulle också skicka en signal om att integration inte handlar om deltagande och delaktighet, utan om en lång process av kravuppfyllnad där individens röst inte räknas förrän staten anser det lämpligt. Detta undergräver inte bara integrationen, utan riskerar också att öka känslan av alienation och marginalisering bland invandrargrupper.
Att begränsa rösträtten skulle också kunna leda till framväxten av ett demokratiskt underskikt – en grupp människor som lever och verkar i samhället men som saknar politiskt inflytande. Denna utveckling är farlig ur ett statsvetenskapligt perspektiv eftersom den riskerar att skapa sociala spänningar och minska legitimiteten för de politiska beslut som fattas.
Demokratin bygger på att alla som påverkas av beslut också har en möjlighet att påverka dem. Om vissa grupper systematiskt exkluderas från detta riskerar det att skapa ett system där delar av befolkningen känner sig ignorerad och maktlös. Detta kan i sin tur leda till minskat förtroende för politiska institutioner och ökad polarisering.
Att Sverige hittills har skiljt på rösträtt i lokala och nationella val är en del av en nordisk tradition där lokal delaktighet ses som ett sätt att främja integration och samhällsbyggande. Att frångå denna princip skulle inte bara vara ett avsteg från svensk demokratisyn, utan också från den nordiska modellen som prioriterar samarbete och inkludering.
Ebba Buschs förslag att begränsa invandrares rösträtt är inte bara politiskt kontroversiellt utan också demokratiskt riskabelt. Det hotar att undergräva demokratins legitimitet och skapa ett samhälle där vissa grupper exkluderas från politiskt deltagande.
Sverige står inför många utmaningar, men att inskränka demokratin är inte lösningen. Tvärtom bör vi sträva efter att stärka delaktigheten och säkerställa att alla som bor i vårt land känner sig som en del av det gemensamma samhällsbygget. Demokratin försvagas inte av fler röster – den stärks av att fler får möjlighet att delta.
