”Hur förklarar jag för en person att – nej du ska betala 27 000 kr i månaden i ett år, det bara är så det är, eller så skickar vi dig till Kronofogdemyndigheten. Det är klart det blir jättetunga samtal.” 

Så säger en av Försäkringskassans handläggare som intervjuas i den nya rapporten “Försäkringskassans återbetalningsverksamhet” från Inspektionen för socialförsäkringen, ISF.

En orsak till de svåra samtalen är att lagen ändrades 1 september 2022, och numera är Försäkringskassan skyldig att skicka återbetalningskrav till Kronofogden om personen inte betalat igen skulden inom två månader. Personer som drabbas är de som fått för mycket i exempelvis bostadsbidrag, sjukpenning eller sjukersättning.

Även striktare villkor

Men det är inte bara lagändringen som påverkar att fler hamnar hos Kronofogden. Försäkringskassan har även på eget bevåg infört ett mål om att effektivisera återbetalningarna. Bland annat har myndigheten infört striktare villkor för avbetalningsplaner som innebär att personerna har kortare tid på sig att betala tillbaka sin skuld, vilket gör att beloppen per månad blir högre.

– Tidigare hade Försäkringskassan mer generösa återbetalningar och tillät avbetalningsplaner i upp till fem år. Det här är en anpassning till det regelverk som har funnits hela tiden, säger Sonja Nikolovska, utredare och jurist på ISF.

Eftersom lagändringen och Försäkringskassans striktare förhållningssätt sammanfaller i tid kan det bli svårt att vetenskapligt ta reda på vad som orsakar vad.

“Det är möjligt att de sammantagna konsekvenserna (…) blir större för enskilda (…) än effekterna av enbart den specifika lagändringen,” står det i utredningen.

Fler hos Kronofogden

Men enbart lagändringen kan ha både positiva och negativa konsekvenser, enligt rapporten. De positiva är att personer kan bli skuldfria snabbare, eftersom preskriptionstiden sänkts till hälften. Dessutom kan nu skulden till Försäkringskassan ingå i beräkningen av en eventuell skuldsanering. 

De negativa effekterna består i att människor i högre grad kan hamna hos Kronofogden, med risk för att få betalningsanmärkningar, vilket kan göra det svårt att exempelvis få ny hyreslägenhet.

Antalet personer som hamnat hos Kronofogden på grund av skulder hos Försäkringskassan har ökat, rapporterade Ekot i Sveriges Radio förra året. Antalet återkrav hade i april 2023 femdubblats jämfört med föregående år, innan lagen hade trätt i kraft. 

Men konsekvenserna för hur lagändringen drabbar personerna undersöks inte i ISF:s utredning, eftersom myndigheten aldrig fått det uppdraget. ISF anser att det borde undersökas.

– Det är viktigt att regeringen gör en sådan uppföljning, säger Sonja Nikolovska.